ADAM VESTBERG. Forsikringsydelse og erstatningsansvar. En erstatnings- og forsikringsretlig studie. Kbhvn 1957. Gads. 132 s. Dkr 12,00.
Köpenhamns universitet gav 1955 som prisuppgift att framställa och kritiskt värdera reglerna i nordisk rätt om försäkringsgivarens regressrätt. Två avhandlingar belönades med guldmedalj för sina lösningar av uppgiften. En av dessa, författad av ADAM VESTBERG, har nu utgivits i omarbetat och något förkortat skick. Den behandlar nu huvudsakligen dansk rätt.
De två första kapitlen ger en allmän översikt över regressproblemen i privatförsäkringen och har mera principiell karaktär. Det tredje kapitlet, som bildar avhandlingens tyngdpunkt, avser tillämpningen av den danska jämkningsregeln i 25 § 1 st. 2 p. FAL, utgående från de danska domstolarnas praxis. Härtill sluter sig två mindre kapitel, ett om socialförsäkringens regressfrågor och ett med några kortfattade rättspolitiska reflexioner.
Vestbergs bok är ett värdefullt arbete, både genom bidragen till princip diskussionen och genom översikten över dansk rättspraxis, vilken trots åtskilliga uppsatser och behandling i handböcker (särskilt iBENTZONS och CHRISTENSENS kommentar) hittills varit svåröverskådlig. I principfrågorna tar Vestberg självständig ställning och hävdar ofta gentemot härskande åsikt en egen mening med vägande argumentering. Stundom, t. ex. beträffande regress vid ansvarsförsäkring (s. 32—35), kunde man önska att förf. hade fullföljt sitt intressanta uppslag med en mera allsidig diskussion.
Översikten över rättspraxis ger i första hand belägg för hur utomordentligt omfattande denna praxis är och hur många svåra tolkningsfrågor stadgandet givit upphov till. Efter tjugofem års tillämpning är visserligen många huvudlinjer uppdragna men fortfarande uppdyker ständigt olösta problem. Vestberg finner en möjlig förklaring till att regresskraven är så talrika i Danmark däri, att de danska försäkringsbolagen känner sig förpliktade till att tillgodose preventionen genom regresserna och tror på möjligheterna därtill (s. 49). I sina rättspolitiska reflexioner betecknar han de danska domstolarnas praxis som en värdefull utgångspunkt och vägledning »for nordisk retsvidenskab» (s. 128), vad nu den citerade modifikationen må innebära.