ANTON v. SPRECHER. Der internationale Kauf. Abkommen und Abkommensentwürfe zur Vereinheitlichung der Kollisionsnormen des Kaufvertrags. Zürcher Studien zum Internationalen Recht Nr. 24. Zürich 1956. Polygraphisches Verlag AG. 178 s.
Uniformeringssträvanden på den internationella köprättens område ha nu pågått i mer än ett halvt århundrade. Man har sökt sig fram på flera olika vägar. En har varit att beträffande vissa typer av internationella köp åstadkomma enhetliga materiella rättsregler. Redan före det andra världskriget hade Institutet för förenhetligande av privaträtten, det s. k. Rom-institutet, utarbetat ett förslag i detta avseende. Sedan förslaget underställts Haag-konferensen har en av denna särskilt tillsatt kommitté nyligen utarbetat ytterligare ett förslag till »Loi uniforme sur la vente internationale des objets mobiliers corporels» vilket för närvarande torde vara under granskning av såväl myndigheter som berörda enskilda organisationer, bl. a. i Sverige.
Andra strävanden att åstadkomma enhetlighet i internationellt köprättsliga förhållanden ha inriktats på de internationellt privaträttsliga reglerna i syfte att varje internationellt köp, oavsett till vilket lands domstolar talan instämmes, åtminstone måtte bedömas enligt samma lands rätt. En tredje metod, slutligen, har varit att åstadkomma enhetliga forumregler i berörda länder så att för en och samma tvist forum skulle finnas blott i ett land.
Det är de båda sistnämnda formerna för uniformering, särskilt den internationellt privaträttsliga, som det här anmälda arbetet avhandlar. Förf. redogör i ett första avsnitt för de olika konventionsutkasten alltifrån de inom Institut de Droit International i slutet på förra århundradet utarbetade förslagen till besluten å sjunde Haag-konferensen 1951. (Härom se även SvJT 1955 s. 81 ff.; om den åttonde Haag-konferensen 1956 se SvJT 1957 s. 7 f.) I ett andra avsnitt jämför förf. därefter de olika överenskommelserna och utkasten, särskilt i fråga om deras tilllämpningsområde, partviljans funktion och betydelsen av andra anknytningsmoment.
Sedan förf. sålunda främst uppmärksammat den internationellt privaträttsliga regleringen av de rent obligationsrättsliga förhållandena mellan parterna, behandlar förf. i ett särskilt avsnitt konventionsutkasten beträffande äganderättens övergång, domstols behörighet och representation i internationellt köprättsliga förhållanden. I ett bihang återger förf. slutligen texten till de konventioner och förslag därtill som i den föregående framställningen granskats.
Förf. säger själv i sitt förord till boken att han avsiktligen gjort framställningen mycket enkel; för omfattande teoretiska utläggningar har det icke funnits plats och många vanskliga stridsfrågor ha därför knappast blivit antydda, än mindre lösta. — Genom denna sin egen karakteristik underskattar förf. kanske i någon mån sina insatser; med