Tidsskrift for Rettsvitenskap. Årgang 71. Oslo 1958. Universitetsforlaget. Kr. 22,00, för studenter 8,00.

    En försvarlig del av den tid som en jurist kan och vill ägna åt fritidsläsning inom sitt yrkesområde upptages av — allt efter läsarens personliga läggning — mer eller mindre systematiska eller mer eller mindre lustbetonade strövtåg i den juridiska tidskriftsfloran. De olikfärgade högarna på bokhyllan, med den danska Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab och den svenska Juristnytt som de grannaste blickfången, växer med vådlig hastighet, och det blir under året ett ganska avsevärt, i hög grad mångskiftande och i allmänhet angeläget material som där samlas. Mången finner kanske till sin förvåning, att tidskrifterna är läsbara för ro skull endast i häftat skick. När årgångarna väl blivit bundna och utplacerade i sina rader, har de därmed också frånhänt sig nöjeslektyrens behag och får finna sig i att bli framtagna och studerade endast vid behov.
    Den näst efter Nytt juridiskt arkiv och Tidskrift utg. av Juridiska Föreningen i Finland äldsta tidskrift som torde förekomma på svenska juristbokhyllor är Tidsskrift for Rettsvitenskap. Med innevarande år hardenna tidskrift, TfR, inlett sin sjuttioförsta årgång, och detta kan vara anledning nog att — i likhet med vad som skett vid ett par tidigare märkesår i dess historia — här ägna tidskriften en hyllning (jfr SvJT 1922 s. 324 o. 1929 s. 156).
    Tidskriftens nuvarande huvudredaktör är prof. Carl Jacob Arnholm, som år 1950 i denna egenskap efterträdde høyesterettsdommer Erik Solem, vilken i sin tur övertog det hedersamma uppdraget efter prof. Ragnar Knoph. Liksom tidigare biträdes huvudredaktören av en nordisk redaktionskommitté, vars medlemmar sedan ett par år tillbakaär justitierådet Nils Beckman, høyesterettsjustitiarius Sverre Grette, højesteretssagfører Bernt Hjelje, prof. Lars Erik Taxell och hæstaréttar dömari Årni Tryggvason. Redaktionssekreterare är høyesterettsadvokat Alex. Rein. Sedan länge har tidskriften erhållit bidrag från Den Stangske Stiftelse, och fr. o. m. föreliggande årgång åtnjuter tidskriften stöd även av Norges almenvitenskaplige forskningsråd. Tidskriftenhar också bytt förlag. H. Aschehoug & Co., som ombesörjt utgivningenalltsedan starten år 1888, har efterträtts av Universitetsforlaget.
    När prof. Arnholm tillträdde såsom huvudredaktör formade sig hanshälsningsord till tidskriftens läsare till en programförklaring. TfR:s material — yttrade han — rymmes under endera av rubrikerna arkiveller revy. Vid sidan av stoff med bestående värde för framtiden, önskar tidskriften bjuda på en orientering över dagens strömningar. Av rättsvetenskapens natur följer dock att det dagsaktuella kräver ringa utrymme i jämförelse med de mer vägande inläggen. Tidskriftens nordiska karaktär innebär icke att tidskriften är hänvisad att söka sitt material inom områden, där nordiskt lagsamarbete ägt rum eller planeras. Sådana ämnen ligger givetvis nära till hands med hänsyn till att diskussionsinlägg och rättspraxis kan väcka omedelbart intresse tvärs över nationsgränserna. Ur nordisk synpunkt kan det emellertid vara minst lika värdefullt att få till stånd ett tankeutbyte på områden, där rättsolikhet råder; det kan frigöra från traditionsband och vane-

tänkande att se hur länder med väsentligen samma sociala struktur löser ett spörsmål efter skilda linjer. Men tidskriften vill även försöka vidga synfältet utöver de nordiska ländernas krets; den nordiska gemenskapen bör icke och får icke utgöra en stängd dörr mot den i bästa mening internationella gemenskapen.
    Med den betryggande ledning som TfR alltid förstått att bereda sig kan här icke annat än tacksamt konstateras, att tidskriften på ett iallo förtjänstfullt sätt fyller programmets fordringar. En översikt av de senaste fem årgångarna visar, att envar av dem innehåller ett 20 tal artiklar, flertalet av vetenskaplig karaktär, och ungefär lika många Bokanmeldelser samt årsredogörelser för praxis i högsta instans i de nordiska länderna, för Sveriges Högsta domstols del sammanställda av justitieråden Halvar Lech och Beckman. Artikelförfattarna hör företrädesvis hemma inom universitet och domstolar i hela Norden, medviss dansk-norsk dominans. Av svenskarna, 13 till antalet, förekommer fler än ett bidrag av prof:erna Gösta Eberstein, Hilding Eek och Törsten Gihl. Artikelrubrikerna är för övrigt i stort sett kända för SvJT:släsare genom de här återkommande tidskriftsöversikterna. Läsaren haräven all anledning att värdesätta att tack vare tidskriften regelbundeterhålla tillfälle att söka göra sig förtrogen med grannländernas nationalspråk; de fåtaliga bidragen av finskspråkiga och isländska författare översättes. Såsom bilaga till tidskriften medföljer med några års mellanrum Nordisk register over dommer i forsikrings saker, som utgives av de försäkringsjuridiska föreningarna i Finland, Norge och Sverige samt forsikringsforeningens forsikringsjuridiske gruppe i Danmark och vars senaste häften ombesörjts av hovrättsrådet Tage Silfverskiöld såsom huvudredaktör. Tidskriften har även 1946 och 1954 i ettpar häften såsom bilaga utgivit sammandrag av den norska Høyfjellskommisjonens dommer och kjennelser från kommissionens bildande 1908 till 1953, då kommissionen upphörde och därmed även det säregna förfarandet för reglerandet av tvister mellan norska staten och enskilda om rätten till »høyfjells- og almenningsgrunn».
    Enligt red. av SvJT torde denna tidskrifts läsekrets kunna indelas itvå grupper: de som endast läser personalnotiserna och övriga läsare. En motsvarande uppdelning lärer prof. Arnholm icke kunna göra medavseende å TfR:s läsare. Dem erbjudes nämligen genomgående endast material, ägnat för allvarligt studium och begrundan. I några årgångar har visserligen en del spörsmål — övervägande av norska bidragsgivare — sporadiskt presenterats i mer lättillgänglig form under den lockande samlingsrubriken Fra utkikken. Denna avdelning synes emellertid ha fört en tynande tillvaro och är helt försvunnen i 1957 års årgång, något som anm. tar till förevändning för att framhålla en brist hos den nordiska tidskriftsgemenskapen. Det saknas här en samnordisk, regelbundet återkommande, lättillgänglig och kortfattad presentation av aktualiteter inom juridiken i de skilda länderna; enrevy — för att använda red:s ord i programförklaringen — av förberedda och lyckligt avslutade doktorsavhandlingar och andra tilldragelser inom de juridiska fakulteternas verksamhet, av pågående utredningsarbete och avlämnade offentliga betänkanden samt av varjehandaannat som sker på juridikens område och som kan tänkas vara av in-

tresse utanför det egna landets gränser. Intrikata spörsmål borde även kunna väckas med förhoppningen att erhålla synpunkter på fråganfrån annat nordiskt land. I denna »brevlåda» i notisform — ett Til ogfra utkikken — borde därjämte införas upplysningar av nyhetsvärdefrån det internationella arbetet eller eljest från främmande länder. Uppslaget överlämnas till red. av TfR såsom en födelsedagspresent.
    En tidskrifts yttre är en i hög grad ömtålig angelägenhet. Redan anblicken av den välkända utstyrseln kommer hos den med tidskriftenförtrogne läsaren att väcka förväntan och spänning som ger en extrakrydda åt innehållet. Detta har sedan 1922 även varit fallet med TfR:s gulbruna, flärdfritt prydliga omslag. Det första häftet av tidskriftens 71:a årgång har emellertid oförberett tillställts den omisstänksamme läsaren i en utstyrsel, som gjorde anm. häpen och besviken — i nästan lika hög grad som om det varit SvJT:s kära omslag som utsatts fören liknande, nära nog vanhelgande make up; måtte åtminstone förverkligandet av de ryktesvis försporda planerna på en metamorfos avsistnämnda slag få anstå! Redan de första sidorna i häftet visar dock att eventuella farhågor med avseende å TfR:s innehåll är ogrundade. Där återfinnes en utomordentligt fängslande redogörelse av prof. Fr.Vinding Kruse för højesteretspræsident Troels G. Jørgensens senastearbete om Anders Sandøe Ørsted, 1800-talets store danske rättslärde och statsman (Anders Sandøe Ørsted. Juristen og Politikeren. ArneFrost-Hansens forlag. Kbhvn 1957. 294 s.). Jørgensen, som redan 1933 utgav en stor biografi över Ørsted och vars tidigare, förberedande arbete om denne såsom domare anmäldes i SvJT 1928 s. 492, har med det nu utgivna verket — något som på ett intresseväckande sätt även framgår av Vinding Kruses artikel — velat jämväl belysa de historiska förutsättningarna för Ørsteds vetenskapliga verksamhet och lämna enskildring av dennes deltagande i ett stormfyllt skede av Danmarks politiska liv.
    Säkert önskar många svenska jurister av skilda generationer förena sig i ett hjärtligt tack till TfR för de gångna 70 åren och en tillönskan om god fortsättning på detta värdefulla, stimulerande och ständigt likavälkomna bidrag till den nordiska rättsgemenskapen.

Sara Falk