SIGURD DENNEMARK. Domstolarna och pressen. Sthm 1958. Norstedts. 33 s.Kr. 3,75.

    I ett par s. k. understreckare i Svenska Dagbladet av april 1958 öppnade justitierådet SIGURD DENNEMARK en diskussion i frågan om möjligheten att få till stånd en ordning, som i väsentlig mån skulle minska risken för publicering av oriktiga sakuppgifter rörande juridiska spörsmål och som därmed skulle skapa bättre underlag för allmänhetens information i rättsliga ting. Såsom ett bidrag till frågans lösning framkastades tanken, att statsmakternaskulle låta inrätta en särskild tjänst för en pressombudsman vid domstolsväsendet, varvid erinrades bl. a. om att motsvarande tjänster finnes både inom militärväsendet och hos flera civila myndigheter. Understreckarna, ett par utav dessa föranledda andraledare i dagspressen — i vilka gavs uttryckåt den meningen att det är glädjande att frågan om pressen och domstolarna blivit föremål för uppmärksamhet och intresse på juristsidan och att initiativet är i hög grad välkommet såsom utgångspunkt för en grundlig och allsidig sakdebatt — ävensom några klarlägganden och repliker från författarens och pressens sida har här sammanförts och utgivits separat.

S. F.

 

Nordisk kriminalistisk årsbok 1956. De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok. Sthm 1958. Hæggström. XLIV + 110 s. Kr. 12,00.

    Denna årsbok innehåller redogörelser för de danska, finska, norska och svenska kriminalistföreningarnas årsmöten år 1956.
    Den finska föreningen diskuterade dels vad som kan göras för effektivisering av trafiksäkerheten, med överpolischefen regeringsrådet URHO KIUKASsom referent, dels om man såsom påföljd av trafikförseelse kan konfiskeramotorfordonet, med prof. BRYNOLF HONKASALO som referent. I Sverige debatterades i anledning av den förestående juristutbildningsreformen juristut-

bildningen och straffrättskipningen med inledningsanförande av ordf. i juristutbildningssakkunniga prof. RAGNAR BEBGENDAL. I Norge tog man upp ett centralt kriminalpolitiskt problem, nämligen huvudlinjer i en norsk fängelsereform. Inledaren, ekspedisjonssjef JOHANNES HALVORSEN, redogjorde för ett av Fengselsreformkomiteen under hans ordförandeskap avgivet förslag till en omfattande reform av straffverkställighet och fängelseorganisation i Norge. Ur diskussionen förtjänar omnämnas prof. JOHS. ANDENÆS' nyttiga påpekande (s. 81) av att fängelsereformer liksom de flesta andra reformer inom straffrätten byggas på tämligen lösa antaganden under påverkan av allmänna strömningar inom psykologi, pedagogik och människouppfattning och att de i stor utsträckning influeras av rent känslomässiga hänsynstaganden. I den danska föreningen, slutligen, höll prof. LOUIS LE  MAIRE ett intressant inledningsföredrag om djurplågeri och djurplågare, vari han — som principielltär en ivrig förespråkare för avskaffande av straff — pläderade för skärptastraff för djurplågeri. Prof. GÖSTA RYLANDER lämnade i ett diskussionsinläggvissa statistiska uppgifter om rättspsykiatriskt undersökta djurplågare i Sverige.
    Årsboken inledes med en nekrolog på engelska över OTTO HJALMAR GRAN FELT av prof. HONKASALO och med de sedvanliga utmärkta sammanfattningarna på engelska och franska av CARL HOLMBERG.

H. T.