448 LITTERATURNOTISERKenny's Outlines of Criminal Law. 17th Edition by J. W.CECIL TURNER. Cambridge 1958. Cambridge University Press. LXIV +628 s. 60 sh.

    Det är i första hand 1956 års engelska lagstiftning om mord och dråp, the Homicide Act, 1956, (se SvJT 1957 s. 671) som föranlett denna nya upplaga av KENNY'S bekanta och mycket anlitade lärobok i engelsk straffrätt. Men även den ganska omfattande straffrättsliga lagstiftning i övrigt som ägt rum sedan föregående upplaga (anmäld i SvJT 1953 s. 109) har gjort en ny upplaga angelägen. Den närmare innebörden av den nya lagstiftningen belyses av åtskilliga rättsfall; hänvisningar har sålunda gjorts till mer än 400 nyafall. Den oklarhet och de påtagliga brister som vidlåder the Homicide Acttorde dock näppeligen kunna undanröjas allenast i rättstillämpningen. Man har svårt att tro annat än att en ny Homicide Act snart skall visa sig nödvändig.
    I jämförelse med tidigare upplagor innebär den nya upplagan vidare att man ytterligare avlägsnat sig från framställningssättet i den ursprungligaboken; inte ens Kenny's eget inledningskapitel om »the nature of the crime», som i föregående upplaga fick plats i ett appendix, finns nu kvar.

S. R.

 

    Ur nordiska tidskrifter
    Från departement och nämnder. Nr 14. ERIK ANNELL, Brottsligheten trotsallt låg i Sverige, s. 253—258.
    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 2—4. Häfte tillägnat Nils Herlitz. OTTO EKENBERG, Några grundlinjer rörande konstruktionen av de statsanställdas pensionsrätt i Sverige, s. 81—100. — STIG JAGERSKIÖLD, Lagstiftningen mot karteller och konkurrensbegränsning, s. 101—124. — FRITZ KAIJSER, Den primärkommunala kompetensen i teori och praxis, s. 125—150. — GUSTAF PETRÉN, Riksdagsförvaltningen, s. 151—168. — BERNHARD STAEDLER, En tolkningsfråga rörande allmänna ordningsstadgan. Bilreparationer på gatumark,s. 169—176. — HÅKAN STRÖMBERG, Länsstyrelseinstruktionen och allmännaordningsstadgan, s. 177—184. — HALVAR G. F. SUNDBERG, Den norska rättsuppgörelsen och svenska medborgare, s. 185—204. — ERIK SWARTLING, Regeringsformen och utrikes portot, s. 205—212. — GUNNAR WEIJLE, Om kanslistil och motivering, s. 213—229. — E. G. WESTMAN, Kommunallagen och va-lagen,s. 230—239.
    Juristen. Nr 25. Fn. VINDING KRUSE, Et afsnit af en juridisk teori historie,s. 441—447.
    Juristnytt. Nr 10. GUSTAF PETRÉN, Löneindragningen, s. 171—174. Nr 11.HELGE DAHLSTRÖM, Rättssäkerheten inom socialvården, s. 187—189. — ALLAN EKSTRÖM, Är 45 kap. 3 § RB rätt avfattad?, s. 194. — SIGFRID HEVNER, Hamburg och ungdomsbrotten — ett västtyskt under, s. 195—197.
    Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Vol. 28. Fasc. 1. LESLIE MUNROE, Havets, luftrummets og verdensrummets retsorden, s. 3—10.HÅKAN STRÖMBERG, Främmande statschefers civilprocessuella immunitetjämförd med staters och diplomaters immunitet, s. 11—61. — GUSTAV HÖGTUN, Incorporation of international treaties in a state's legal system, with special reference to the Council of Europe, s. 62—69. — ERIK BRÜEL, Har Suezkanalens nationalisering paavirket kanalens folkeretlige stilling?, s. 70—85. — MAX SØRENSEN, Genévekonferencen 1958 om havets retsorden, s. 86—93.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 2. MARC ANCEL, Social Defence and the Psychiatric Treatment of Delinquents, s. 97—106. — F. LUCAS, Om forræderilovens og værnemagerlovens tilbagevirkende kraft, s. 107—112.PREBEN WOLF, JAN KAARSEN og ERIK HØGH, Kriminalitetshyppigheden i Danmark, s. 113—119. — NILS CHRISTIE, Synspunkter på kriminologien, s.120—140.
    Pris- och kartellfrågor. H. 6—7. Meddelanden från ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor och från näringsfrihetsrådet, s. 437—460.
    Svensk skattetidning. H. 5. ERIK EKLUND, Översikt över 1958 års A-riksdagsbeslut ang. skatterna, s. 123—132.

C. H.