Nordiskt lagsamarbete. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område höll sitt årliga gemensamma möte i Stockholm d. 16—17 juni 1958. Efter föregående årsmöte (se SvJT 1957 s. 668) hade i sammansättningen inträtt den förändringen, att numera statsrådet Björn Kjellin efterträtts av statssekr. Per Bergsten som svensk delegerad. Mötesordf. var de svenska delegerades nestor, riksmarskalken Birger Ekeberg. Såsom observatördeltog sekr. i Nordiska rådets svenska delegation, docenten Gustaf Petrén.
    Beträffande de till ett 30-tal uppgående överläggningsämnena kan till en början erinras om det pågående utredningsarbetet inom äktenskaps- och arvslagstiftningen. Här behandlas i samarbete mellan den svenska familjerättskommittén, vars uppdrag avser en översyn av äktenskapslagstiftningen, samt danska, finska och norska arvslagstiftningssakkunniga såsom en första punkt på det gemensamma programmet frågan om efterlevande makes rättsställning i den först avlidne makens bo. I det dansk-finsk-norska samarbetetbeträffande övriga till arvslagstiftningen hörande frågor deltager Sverige endast såsom observatör. Ett gammalt norskt önskemål är att frågan om domsrätten i äktenskapsmål skall upptagas till samnordisk utredning i syfte att såsom grund för denna lägga den s. k. domicilprincipen. Även för svensk rättstillämpning har detta spörsmål som bekant aktualitet (se senast NJA 1956 s. 601). Frågan huruvida vederbörandes domicil eller nationalitet börvara det avgörande momentet för domsrätten äger emellertid hos oss sin motsvarighet beträffande åtskilliga andra spörsmål som behandlas i 1904

års lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, förmynderskap och adoption, och till grund för denna lag ligger 1902 och 1905 års Haag-konventioner i vissa familjerättsliga ämnen, vilka utgår frän dens. k. nationalitetsprincipen och vilka alltjämt är bindande för Sverige. Efter finskt-svenskt mönster har nu i Danmark och Norge genomförts regeln om båda föräldrarnas samförmynderskap för barn i äktenskap.
    Till frågan om och i vilken utsträckning det samnordiska arbetet inom skadeståndsrätten bör fortsätta sedan de båda först upptagna ämnena — om trafikansvar och om det allmännas skadeståndsansvar — slutbehandlats, ansluter sig spörsmålet om samnordiskt utredningsarbete rörande skadestånds och försäkringsfrågor vid atomreaktordrift. Sådant samarbete anses böra komma till stånd utan dröjsmål. Konkurslagstiftningen är föremål för översyn genom särskilda sakkunniga i Danmark, Finland och Norge. Beträffande sjölagstiftningen har även utredningsarbete—med deltagande av alla fyra berörda länder — kommit i gång. Inom det omfattande samnordiska arbetet beträffande luftfartslagstiftningen behandlas för närvarande särskilt frågan om internationell befordran med luftfartyg, och närmast i tur står frågan om skada tillfogad tredje man på jordytan av främmande luftfartyg. Inom immaterialrätten föreligger spörsmålet om samnordiskt utredningsarbete kan komma till stånd beträffande firmalagstiftningen och mönsterskyddslagstiftningen, för vilka uppgifter svenska kommittéer redan är verksamma. Därmed skulle hela immaterialrätten vara upptagen till behandling på nordisk grund.
    Inom strafflagstiftningen upprätthålles sedan gammalt kontakt dels rörande enstaka frågor genom särskilt tillsatta delegerade eller på departementsplanet — så är för närvarande fallet beträffande utlämningslagstiftningen och beträffande frågan om verkställighet av straff, övervakning över villkorligt dömda och tillsyn över villkorligt frigivna i annat nordiskt land än domslandet — och dels vid kriminalistmöten, kriminalvårdskonferenser etc. Något organiserat lagsamarbete har emellertid icke förekommit på området. Detta anses betänkligt särskilt som beträffande centrala straffrättsliga begrepp, såsom uppsåt, culpa och tillräknelighet, skiljaktigheter kan uppkomma och vinna sådan hävd att de längre fram i tiden kan vara svåraatt sammanjämka. Beträffande trafiknykterhetslagstiftningen pågår utredningsarbete endast i Sverige. På dansk, finsk och norsk sida har man emellertid utfäst sig att ställa förefintligt utredningsmaterial och dyl. till densvenska kommitténs förfogande. Till exekutionslagstiftningen hör bl. a. frågan om en översyn av 1931 års nordiska konvention ang. indrivning av underhållsbidrag. Det livliga utbytet över gränserna även i hithörande angelägenheter har framkallat ett behov av ett smidigare system i detta avseende.
    Inom förvaltningsrätten uppmärksammades ett spörsmål sammanhängandemed de nordiska ländernas olika regler om allmänna handlingars offentlighet. Vid det nordiska samarbetet på det administrativa planet förekommer sålunda att myndigheter i Sverige, vilket är det enda land där offentlighetsprincipen är knäsatt, mottager sådana handlingar från myndighet i annat nordiskt land som enligt hemlandets regler bör hållas hemliga. Ett närbesläktat problem är huruvida vid handläggningen av samnordiska ärendenmyndighet i annat nordiskt land skall på begäran äga samma befogenhetsom myndigheter i hemlandet att erhålla del av sekretessbelagda handlingar.

S. F.