LITTERATURNOTISER 537Skriftee tillägnade Tauno Tirkkonen. Lakiniies häfte 4—5årg. 1958.

 

    Den finska juristtidskriften Lakimies har åt ett dubbelhäfte givit formen av en festskrift, helt finskspråkig, tillägnad professor Tauno Tirkkonen på hans sextioårsdag den 2 sistlidne augusti.
    I sina inledande lyckönskningsord ger TAUNO ELLILÄ data om jubilaren. Vid sidan av sitt författarskap — gradualavhandlingen Om rättskraften. Dess natur och subjektiva utsträckning i Finlands civilprocessrätt, 1933, monografierna Tuomionpurku (Återbrytande av dom) 1937,1 Välimiesmenettely (Skiljemannaförfarandet) 19432 och Uusi todistuslainsäädäntö (Den nya lagstiftningen om bevis) 1949, hand- och läroböckerna Suomen rikosprosessioikeusI—II (Finlands straffprocessrätt) 1948, 19533 — en modern finsk straffprocessrättslig motsvarighet till vår Kallenberg — och Suomen prosessioikeus pääpirteittäin (Finlands processrätt i huvuddrag) 1955 samt ett stort antal tidskriftsartiklar — och sin rent akademiska lärargärning har T. funnit tidför bl. a. ett omfattande lagstiftningsarbete, särskilt på det processrättsliga området, där han med framgång verkat för snabba partiella reformer.
    I vårt land torde väl T:s namn vara känt huvudsakligen på grund av hans författarskap. Sign. är icke mannen att rätt värdera detta; det är emellertid bedömt och lovordat av fackmän. Vad formen beträffar vill dock sign. med tacksamhet anmäla en på egen erfarenhet grundad mening: till stor hjälp och båtnad för den i finskan mindre väl bevandrade är T:s språk, särskilt i hans senare arbeten, uppbyggt efter enkla och klara linjer och välgörande fritt från de för en utlänning besvärliga syntaktiska konstruktioner, som — sannolikt under påverkan från äldre svensk kansliprosa —gärna vill dröja sig kvar i finskt rättsspråk.
    De författare, som beretts tillfälle att hylla jubilaren med framlagda forskningsresultatet, ha gjort detta i följande bidrag till festskriften:
    AATOS ALANEN: Rättsvetenskapen som rättskälla; PAAVO ALKIO : Lagtillämpningens likformighet i hovrätterna; ILMARI CASELIUS: Reflexioner angående rättshandlings formbundenhet; ERIK CASTRÉN: Lufthavet ur folkrättslig synpunkt; JOUKO HALILA: Några för den mellanfolkliga processrätten gemensamma frågor; A. R. HEIKONEN: Om föranmälning av deltagande i bolagsstämma; BRYNOLF HONKASALO: Ärftlighet eller miljö?; J. E. KALHA: Om domstolspraktik; PAAVO KASTARI: Finlands system av fundamental rättigheter i praktiken; T. M. KIVIMÄKI: Än en gång om tolkningen av 1 kap. 13 § lagen om vattenrätten; ILMARI MELANDER: Vad skulle kunna göras för att nedbringa antalet skilsmässor?; V. MERIKOSKI: Nationaliseringsfrågan i den komparativa forskningens ljus; MARTTI RAUTIALA: Om fullmaktens (behörighetens) överskridande i belysning av rättspraxis; VEIKKO REINIKAINEN: Ett par synpunkter angående bevisförfarandet vid allmänt sammanträde i patentverket; AARNE REKOLA: Prövning av prejudiciell fråga i förvaltningsförfarandet ochi rättsskipningen; BRUNO A. SALMIALA: Bidrag till läran om förfalskningsbrottet; MATTI YLÖSTALO: Äktenskapsförord om giftorättens storlek; samt slutligen: SIMO ZITTING: Om klander av fastighetsförvärv vid dubbelöverlåtelse.

F. J. B. A.

 

1SvJT 1938 s. 217. — Boktiteln har där i översättning återgivits med ordet »restitution» — detta sannolikt på grund av förekomsten av denna romerskrättsliga term i arbetets tyskspråkiga resumé.

2SvJT 1944 s. 933. Svensk översättning, se SvJT 1953 s. 45.
3SvJT 1948 s. 357, 1954 s. 48.