Statsrådseden blir statsrådsförsäkran

    Genom kungl. kung. d. 28 juli 1958 (nr 405) har formuläret till »särskild ämbetsed för statsrådets ledamöter» blivit ersatt av formulär tillstatsrådsförsäkran. Vare sig i grundlagarna eller i annan lagstiftningfinnes bestämmelser om att ledamot av statsrådet vid tillträdet av sitt ämbete skall inför konungen avgiva någon förbindelse med avseende å sin ämbetsutövning. Föreskrift därom har i stället tillkommit i administrativ ordning och härleder sig från en av Carl XIV Johan år1826 utfärdad skrivelse till hovkanslersämbetet (SFS nr 43 s. 722) i anledning av en av riksdagen framställd begäran om översyn av olika då gällande edsformulär för ämbetsmän och vissa andra yrkesgrupper.1skrivelsen fastställdes, förutom formulär till statsrådsed, formulär bl. a. till ämbets- och tjänstemannaed för civile ämbets- och tjänstemän samt betjänte, högre och lägre. Formulären inledes båda med enlikalydande tro- och huldhetsed till konungen, varefter följer för envar av dem utformade särskilda eder. Beträffande den civila ämbetsmannaeden erinras i skrivelsen om att domare bör avsluta edgången med domareden.
    Avläggandet av tro- och huldhetsed har gammal tradition i vårt land och eden omnämnes i flera medeltida urkunder, bland dem Magnus Erikssons landslag (Kon.balken 5). Det av Carl Johan fastställda formuläret till tro- och huldhetsed var emellertid icke av gammalt datumutan återgick på en av Gustaf III i samband med 1772 års statsvälvning för livgardet förestavad ed. Denna ed avlades samtidigt även av kollegier och andra myndigheter, varjämte Stockholms borgerskap för ändamålet sammankallades till Stortorget. Det i statsrådseden ingående särskilda tillägget för statsrådets ledamöter är åter nästan ordagrant hämtat ur ingressen till 1810 års ansvarighetslag. I anslutning till representationsreformen år 1866 blev formuläret till tro- och huldhetsed något förkortat; och efter vissa tid efter annan vidtagna formella retuscheringar var statsrådseden i dess helhet senast av följande lydelse.

tro- och huldhetsed: Jag N. A. lovar och svär, vid Gud och hans heligaevangelium, att jag städse skall vara min rätte Konung, den stormäktigste furste och herre, Gustaf VI Adolf, Sveriges, Götes och Vendes Konung, samt det kungl. huset huld och trogen. Jag skall ock med liv ochblod försvara det konungsliga väldet samt Riksdagens rättigheter, allti överensstämmelse med rikets grundlagar, dem jag till alla delar skalllyda och efterkomma;
särskilt tillägg för statsrådets ledamöter: och som jag blivit utnämndatt vara ledamot av Konungens statsråd, så vill och skall jag, efter bästa förstånd och övertygelse, råda Konungen till det, som med riketsgrundlagar överensstämmer, samt, i enlighet med dem, Konungens ochrikets förmån befrämja: alltid vårda mig om Konungens makt samtRiksdagens och rikets inbyggares fri- och rättigheter, efter vad däromi rikets lagar och författningar stadgat och förordnat är; ävensom jagom rikets gagn och bästa självkravd skall påminna, samt i övrigt aldrig

 

1 Jfr HANS MEIJER, Statsrådseden. Statsvetenskaplig Tidskrift 1957 s. 404 ff.

SARA FALK 607yppa vad hemligt hållas bör. Detta lovar jag på heder och samvete hålla;så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.

    Statsrådseden och den däri ingående tro- och huldhetseden har utgjort de sista kvarlevorna från en tid då flera motsvarande edsformulär var föreskrivna för skilda samhälls- och yrkesgrupper. Dessa har emellertid upphävts. Sålunda avskaffades den samtidigt med statsrådseden föreskrivna civila ämbetsmannaeden år 1878, vissa, delvis i kyrkolagen föreskrivna prästerliga eder 1884 och 1893, krigsmannaeden 1887, läkareden samma år och borgareden 1896. Utlännings skyldighet att avlägga tro- och huldhetsed såsom villkor för erhållande av svenskt medborgarskap upphörde genom 1924 års medborgarskapslagstiftning. Det år 1866 reviderade formuläret till tro- och huldhetsed kvarstår likväl såsom sådant oförändrat. Bestämmelse om när tro- och huldhetsed skall avläggas saknas emellertid. Sedan gammalt har sådan edgång särskilt fullgjorts i samband med regentskifte. Så var fallet under hela 1800-talet, då tro- och huldhetsed avlades vid kröning av ny konung. Även vid Gustaf V:s och vår nuvarande konungs trontillträde har eden avlagts vid en ceremoni i rikssalen på Stockholms slott. Vid sistnämnda tillfälle avlades eden — efter det att konungen, i enlighet med en likaledes gammal tradition i vårt land, avgivit sin konungaförsäkran —av de kungliga prinsarne, statsrådets ledamöter, riksmarskalken, serafimerriddare, högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter, medlemmar av generalitetet, amiralitetet och flygvapnets ledning, verkschefersamt i staden varande andra högre ämbetsmän och regementscheferm. fl. Edsformuläret förestavades därvid av justitiekanslern.
    Vad särskilt angår statsrådseden har frågan om dess avskaffande förevarit vid flera tillfällen under senare tid. I riksdagen har sålunda åren 1917, 1921 och 1928 motioner väckts i saken utan att likväl leda till något positivt resultat. Vid 1958 års riksdag togs ånyo upp frågan om statsrådsedens utformning eller bibehållande, först i en interpellation och senare motionsvis. Därvid anfördes bl. a., att edens ålderdomliga formuleringar vore grundade på en samhällssyn, som saknade stöd hos folkets flertal, samt att — särskilt med hänsyn till att det tidigare grundlagsenliga villkoret att ledamot av statsrådet skulle vara av den rena evangeliska läran år 1953 borttagits utom beträffande föredragande i kyrkoärenden — edens innehåll strede mot religionsfriheten. I anledning av motionerna uttalade riksdagen såsom sin mening —i nära anslutning till det av justitieministern tidigare avgivna interpellationssvaret — att statsrådseden nu borde utbytas mot en på heder och samvete avgiven statsrådsförsäkran med ett i jämförelse med statsrådseden moderniserat och förenklat innehåll.
    Formuläret till statsrådsförsäkran, vilket fastställdes genom den inledningsvis omnämnda kungörelsen, erhöll denna lydelse.

Sedan jag N. N. nu blivit av Sveriges, Götes och Vendes Konung, Gustaf VI Adolf, kallad och utnämnd att vara ledamot av statsrådet, försäkrar jag på heder och samvete
att jag i utövandet av detta mitt ämbete städse skall iakttaga Konungens och riksdagens grundlagsenliga rättigheter;
att jag även eljest i mitt ämbete skall till alla delar följa rikets grundlagar samt övriga lagar och författningar och vårda mig om rikets innebyggares fri- och rättigheter;
samt att jag skall med nit och oväld fullgöra mina plikter såsom stats

608 STATSRÅDSEDEN BLIR STATSRÅDSFÖRSÄKRANråd, aldrig yppa vad som bör hållas hemligt och städse efter min yttersta förmåga främja vad som är till rikets gagn och bästa.

    Det nya formuläret kom första gången till tillämpning d. 29 aug. 1958, då konsultativa statsrådet Sven av Geijerstam tillträdde sitt ämbete.

Sara Falk