Den nya stadgan angående juridiska examina
Efter ett omfattande utredningsarbete framlades i prop. nr 86 till 1957 års riksdag förslag till omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Riksdagen godkände de i prop. uppdragna huvudlinjerna för reformen. Redogörelse för dessa har prof. FOLKE SCHMIDT lämnat i SvJT 1957 s. 354 ff.
Reformen har nu konkretiserats i K. M:ts stadga angående juridiska och samhällsvetenskapliga examina (SFS nr 435/1958). Till grund för stadgan ligger ett förslag av universitetskanslern, som vid dess utarbetande hållit ett flertal fakultets- och ämneskonferenser.
Tillträdet till studier för juridiska och samhällsvetenskapliga examina skall vara fritt. Studentexamen oavsett på vilken linje den avlägges berättigar sålunda till juridiska studier. Några kompetenskrav uppställes därför icke i stadgan.
I jämförelse med sina föregångare är den nya stadgan väsentligt utförligare, och den skiljer sig från dessa jämväl därutinnan, att den även behandlar examina utanför den juridiska fakulteten. Den filosofisk-samhällsvetenskapliga examen regleras sålunda av stadgan, fastän denna examen endast till en ringa del har gemensamma kurser medt. ex. juris kandidatexamen. Den samordning man velat åstadkomma mellan de tre examina, juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen, kan sägas ha föranlett ett genombrytande av fakultetsgränserna. Nästa steg i utvecklingen blir måhända en ändrad fakultetsindelning, där de juridiska och samhällsvetenskapliga ämnena sammanföras till en fakultet.
Samordningen av undervisningen i ämnen, som äro gemensamma förde tre nämnda examina, syftar icke allenast till ett rationellt utnyttjande av lärarkrafterna utan i lika hög grad till att möjliggöra för de studerande att en termin och i vissa fall flera terminer uppskjuta valet av definitiv studieinriktning inom den ram stadgan uppdrager. Ett beaktande av den studerandes intresseinriktning kan härigenom ske på ett stadium i studierna, där den studerande har väsentligt större möjligheter att bedöma sin håg och fallenhet. Dessutom skall studievägledning lämnas redan i samband med den propedeutiska kursen, som är gemensam för de tre examina. De olika examinas målsättning skall då klargöras, och i en serie vetenskapliga föreläsningar av förträdare förjuridiska och samhällsvetenskapliga ämnen skall de studerande konfronteras med dessa ämnens problematik och forskningsuppgifter. Denna introduktion bör kunna verka stimulerande liksom propedeutiskakursens utbyggnad med delar av den offentliga rätten samt några huvudpunkter av allmän rättslära.
För de tre examina är en kurs i företagsekonomi gemensam. För juris kandidatexamen ingår denna kurs såsom en delstudiekurs i examensämnet nationalekonomi med företagsekonomi.
I fråga om de olika examinas ämnessammansättning gäller följande.
Juris kandidatexamen omfattar examensämnena: nationalekonomimed företagsekonomi, rättshistoria, civilrätt I, II och III, straffrätt, processrätt, offentlig rätt med folkrätt, finansrätt, internationell privaträtt, allmän rättslära samt tillämpade studier i ett av de juridiska ämnena (alltså ej nationalekonomi med företagsekonomi). Tillämpade studier kan av den, som erhållit goda vitsord i de juridiska ämnena, efterfakultetens medgivande utbytas mot en särskild studiekurs i ett av ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statskunskap.Tillämpade studier i ett visst juridiskt ämne kan anknytas till annat juridiskt ämne eller till något av de nämnda samhällsvetenskapliga ämnena. Normal studietid för juris kandidatexamen beräknas till fyra och ett halvt år.
Juris licentiatexamen, som förutsätter avlagd juris kandidatexamensamt 15 månaders praktisk tjänstgöring, i första hand domstolstjänstgöring, skall avse ämne i den lägre examen. Ämnesindelningen skiljer sig dock något i det att den högre examen även kan avse ämnen som romersk rätt, vilket ämnesområde för juris kandidatexamen ingår i rättshistoria, offentlig rätt, folkrätt, nationalekonomi och företagsekonomi. Liksom hittills fordras vetenskaplig avhandling.
Juridisk-samhällsvetenskaplig examen — juris-politices magisterexamen — omfattar civilrätt I och IV, processrätt, offentlig rätt med folkrätt, finansrätt, statistik, statskunskap och nationalekonomi samt tilllämpade studier i ett av de juridiska ämnena. I de samhällsvetenskapliga ämnena fordras minst fyra betyg, därav två i nationalekonomi. Som tillvalsämne kan medtagas rättshistoria. Visst utbyte kan ske med motsvarande ämne i juris kandidatexamen t. ex. civilrätt IV mot civilrätt II och III. Normalstudietiden är fyra och ett halvt år.
Filosofisk-samhällsvetenskaplig examen — filosofie-politices magisterexamen — omfattar dels fasta ämnen, nämligen de i juridisk-samhällsvetenskaplig examen ingående ämnena statistik, statskunskap och nationalekonomi, dels ock valfria ämnen, historia, ekonomisk historia, sociologi, företagsekonomi, allmän rättsvetenskap och matematik. För examen fordras sju betygsenheter. Studietiden beräknas till fyra år.
De två sistnämnda examina kan läggas till grund för filosofie licentiatexamen.
För de olika lägre examina skall finnas planer över studiegången, och dessa planer skall samordnas i största möjliga utsträckning. För att underlätta för de studerande skall undervisning i varje ämne i den mån så erfordras och kan ske meddelas varje termin. För att nå ett gott studieresultat bör den studerande endast bevista undervisning i det ämne han studerar. Med hjälp av grundläggande kurser och seminarieövningar (rättsfalls- och andra tillämpningsövningar) torde de studerande lättare kunna följa studiegången. Vid alla former av undervisning förutsättes ett aktivare deltagande från de studerandes sida än vad som merendels torde vara fallet för närvarande. Avsikten är givetvis icke att skapa en helt bunden studiegång, och möjlighet föreligger för den studerande att välja en snabbare studietakt.
I examensämnena skall kursfordringarna m. m. sammanföras i studieplaner, vilka fastställes av universitetskanslern. En större likformig-
het kommer som resultat härav att prägla fordringarna vid de olika lärosätena. En sådan likformighet är nödvändig för den riksgiltighetsom förlänas godkänd tentamen i examensämne. Civilrätt II och III behandlas dock i detta hänseende som en enhet. Detta system har föranlett, att vissa ämnen måst närmare fixeras redan i stadgan. Civilrätt I omfattar allmän civilrätt, allmän förmögenhetsrätt och förmögenhetsrätt beträffande lös egendom (inbegripet försäkringsrätt, transporträttävensom växel- och checkrätt), civilrätt II och III övriga delar av civilrätten samt civilrätt IV i juridisk-samhällsvetenskaplig examen huvuddragen av fastighetsrätt, associationsrätt, familjerätt och arbetsrätt.
De tillämpade studierna i valfritt juridiskt ämne avser att ge de juridiska studierna en avrundning. Genom att den studerande kan kombinera flera juridiska ämnen eller välja ett juridiskt ämne med anknytning till företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statskunskaphar vida möjligheter öppnats för den studerande att välja ämne med sikte på framtida levnadsbana. I examensbeviset skall nämligen en kortbeskrivning lämnas på ämnet för dessa studier.
I de juridiska ämnena finnes två betygsgrader, dels betygsgraden Godkänd med vitsorden Godkänd, Icke utan beröm godkänd och Medberöm godkänd, dels en högre betygsgrad med vitsorden Med utmärktberöm godkänd och Berömlig. För examen fordras liksom hittills endast godkänd tentamen på studiekursen för betygsgraden Godkänd. Förbud mot omtentamen för högre vitsord på samma studiekurs har införts. Den studerande äger t. ex. icke att påfordra att efter tidigare erhållet Godkänd tentera för vitsorden Icke utan beröm godkänd eller Med beröm godkänd.
Efterprövning har tidigare icke medgivits i de till juridisk fakultethörande ämnena. Möjlighet härtill har nu öppnats.
Den nya stadgan gäller för studerande, som ej före dess ikraftträdande d. 1 sept. 1958 genomgått den propedeutiska kursen. Examen enligt den gamla studieordningen kan avläggas intill utgången av år 1963. Frivillig övergång till den nya studieordningen tillåtes i den mån såkan ske med hänsyn till tillgängliga undervisningsresurser; ökningen avantalet lärare sker nämligen enligt riksdagens beslut i överensstämmelse med de olika ämnenas plats i den planerade studiegången.
Dag Helmers