Konvention om verkställighet av utländsk skiljedom. En av FN:s generalsekreterare sammankallad konferens för avslutande av en konvention om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar hölls i FN:s högkvarter i New York 20 maj—10 juni 1958. På grundval av ett utav en expertkommitté framlagt konventionsförslag (se SvJT 1955 s. 349) utarbetade och antog konferensen en konvention i ämnet, avsedd att ersätta såväl 1923 års Genèveprotokoll angående skiljedomsklausuler som 1927 års Genèvekonvention om verkställighet av utländska skiljedomar.
    I konferensen deltog delegater från 45 stater, däribland Sverige, Finland och Norge. Svenska delegater var hovrättsrådet Gunnar von Sydow, tillika ordförande i ett av konferensens arbetsutskott, och lagbyråchefen Sten Rudholm. Vidare deltog i konferensen representanter för åtskilliga mellanstatliga och andra sammanslutningar, såsom Haagkonferensen för internationell privaträtt, internationella institutet för unifiering av privaträtten (Rominstitutet), internationella handelskammaren, International Bar Association och International Law Association.

    Vid sidan av arbetet på konventionen diskuterade konferensen även vissa andra åtgärder ägnade att främja användningen av skiljedomsinstitutet i internationella privaträttsliga tvister. Konferensen framhöll i en särskild resolution betydelsen av det arbete som på detta fält utfördes av skilda internationella organisationer. Konferensen syftade här bl. a. på de försök att inom Europa åstadkomma en konvention om skiljeförfarandet m. m. som för närvarande pågår dels inom ECE (FN-organet Economic Commission for Europe) av en särskild arbetsgrupp under ordförandeskap av von Sydow, dels inom Europarådet på grundval av ett utkast till konvention som utarbetats inom Rominstitutet. Samtidigt underströk konferensen vikten av att undvika dubbelarbete; även här hade konferensen anledning att ha ECE och Europarådet i tankarna.

S. R.