Värdering av livstidsförmåner i vattenmål och expropriationsmål
    I SvJT 1958 (s. 399 f., s. 545) har fil. lic. ERIK HAHR uppmärksammat det förhållandet, att tabellerna III och IV i KF d. 26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt äro grundade på dödlighets- och livslängdstabeller, som numera icke äro aktuella.
    Liknande tabeller III och IV återfinnas även i 1910 års förordningom inkomst- och förmögenhetsskatt och äro enligt uppgift i tabellerna grundade å Statistiska Centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1891—1900. Tabellerna ändrades dock 1918 — ändringen trädde i kraft 1 januari 1919 — efter omräkning grundad å Statistiska Centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910. När 1928 års förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt tillkom överfördes tabellerna III och IV oförändrade från 1910 års förordning och de ha ej heller ändrats i 1947 års förordning om statlig förmögenhetsskatt.
    Tabellerna III och IV ha betydelse även i mål angående expropriation enligt vattenlagen och expropriationslagen. Sådan expropriation medför ofta förlust av eller skada och intrång å nyttjanderätt och förmåner för livstid. Vid beräkning av ersättningen härför torde tabellerna III och IV i en del fall ha kommit till användning. Tabellernas bristande aktualitet har dock för några år sedan uppmärksammats. Det är klart, att om man i dagens läge grundar ersättningsberäkningen på kapitalvärden i tabellerna III och IV erhållas ersättningsbelopp, som icke täcka värdet av förlusten eller av skadan och intrånget. Grunden för ersättningsberäkningen synes därför böra vara kapitalvärden beräknade efter Statistiska Centralbyråns senast utgivna dödlighets- och livslängdstabeller för riket.
    De kapitalvärden, som angivas i de av Hahr publicerade tabellerna beräknade efter dödlighets- och livslängdstabeller för femårsperioden 1951-1955, äro för åldrarna 30—60 år 6- 8 procent högre än de kapitalvärden, som för samma levnadsåldrar erhållas enligt tabellerna III och IV i 1947 års förordning. Om man gör motsvarande jämförelse mellan tabellerna III och IV före och efter omräkningen 1918 blir skillnaden 1—3 procent.  

Arne Eriksson

 

    1 Förf. tjänstgör sedan något år som t. f. advokatfiskal i Svea hovrätt.