Rådhusrätterna i Finland. Hitintills har i Finland varje stad oavsett storlek varit skyldig att hålla egen domstol, rådhusrätt. Den ekonomiska börda detta inneburit för städerna har varit ett av hindren för tillkomsten av nya städer; efter 1905 har ingen ny stad grundats i Finland. Däremot ha flera stora köpingar vuxit fram, några av dem med en folkmängd på mer än 20 000.
    I syfte att främja uppkomsten av nya städer och att lätta småstädernas ekonomi har genom ny lagstiftning, som trätt i kraft d. 1 april 1959, öppnats möjlighet att förena stad med domsaga. Sålunda skall stad som grundas efter nämnda tidpunkt fortfarande tillhöra domsaga, försåvitt ej statsrådet på stadens begäran beslutar, att staden skall ha egen rådhusrätt. Sådana mindre rådhusrätter, vari borgmästaren är ensam lagfaren ledamot, må indragas och staden förläggas under landsrätt under förutsättning att staden gör framställning om indragningen och att högsta domstolen samtycker därtill. Högsta domstolens samtycke har motiverats med att indragningen ej får kränka domstolarnas oavhängighet. I stad, som hör till domsaga, skall i magistratens ställe finnas en särskild administrativ domstol,

358 NORDISKT OCH INTERNATIONELLTordningsrätt, bestående av borgmästare och två rådmän. Borgmästaren skall vara lagfaren.
    Den nya lagstiftningen har ansetts i vissa fall innebära ett ingrepp i städernas i grundlag skyddade privilegier av år 1789. Den har därför tillkommit i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.


I. L.