NOTISER 61    Märklig disputation. Lördagen d. 6 dec. 1958 inträffade en remarkabel händelse i den svenska rättsvetenskapens annaler. Då disputerade fru Gunvor Wallin vid Lunds universitets juridiska fakultet för vinnande av juris doktorsgrad å avhandlingen »Om avtal mellan makar. En undersökning rörande äktenskapsförord och bodelningsavtal». Hon blev därmed den första kvinna på över 60 års tid, som vid en svensk juridisk fakultet avlagt detta prov.
    Hennes närmaste föregångare var Elsa Eschelsson, som år 1897 disputerade i Uppsala på avhandlingen »Om begreppet gåfva enligt svensk rätt», och som samma år knöts till Uppsala universitet som docent i civilrätt. Hon hade erhållit särskild dispens från kravet på utövande å eget ansvar av domarämbete för att kunna vinna juris doktorsgrad. År 1873 hade kvinnorvisserligen tillerkänts rätt att avlägga de flesta akademiska examina, men därvid hade undantagits bl. a. juris licentiatexamen, som krävde tingsmeriter. Juridiska fakultetens hemställan om att Eschelsson skulle få uppehålla professorsämbete avslogs. Hon var emellertid under några år bl. a. examinator i civilrätt för kansliexamen. Genom senare bestämmelser, varibland särskilt må nämnas 1923 års behörighetslagstiftning, inträdde ett nytt läge såvitt gällde kvinnornas rätt att bekläda befattningar i statens tjänst. Principiell likställighet mellan könen infördes senare genom en ändring av regeringsformen § 28, vilken ändring trädde i kraft 1949. Enligt paragrafens nya lydelse skulle endast vissa kyrkliga befattningar intaga en särställning. Även prästbanan har som bekant nyligen öppnats för kvinnor. På grund avspeciella föreskrifter gäller nyssnämnda princip i realiteten dock icke alla statliga tjänster.
    Under innevarande århundrade ha ett stort antal svenska kvinnor disputerat inom de medicinska och filosofiska fakulteterna. Av dessa ha åtskilliga blivit docenter samt några laboratorer eller professorer. Tillika kan konstateras en snabb ökning under de senaste årtiondena av antalet av kvinnor avlagda juris kandidatexamina. Man skulle därför möjligen ha kunnat förvänta, att åtminstone några av dessa kvinnliga jurister skulle ha följt sina medsystrars inom de medicinska och filosofiska fakulteterna exempel och bedrivit fortsatta studier fram till doktorsgraden, detta så mycket mera som de därvid hade kunnat draga nytta av stipendiefonder avsedda främst för kvinnliga juris doktorander. Man vågar nu måhända hoppas, att dessa förväntningar sent omsider skola infrias. Bl. a. ur denna synpunkt är det glädjande att kunna notera, att disputationsprovet blev synnerligen lyckat. Avhandlingen torde vara det mest stimulerande vetenskapliga arbete av rent familjerättslig karaktär, som på länge publicerats i vårt land, och förf. försvar utfördes sällsynt elegant.
Å. L—g

 

    Svensk Juristtidning. Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning har vid föreningssammanträde d. 26 nov. 1958 till styrelse i föreningen, tillika redaktion för tidskriften, för 1959 omvalt riksmarskalken Ekeberg, ordf., f. d.presidenten Harry Guldberg, justitierådet Hjalmar Karlgren, advokaten Alf Lindahl, prof. Ivar Strahl och f. d. hovrättsrådet Bengt Lassen (red. och ansvarig utg.). Till styrelsesuppleanter ha omvalts prof. em. Ragnar Bergendal, justitierådet Hugo Digman (red. för avd. Rättsfall från hovrätterna), ambassadören Sture Petrén, advokaten Sven Salmonson, f. d. justitierådet Emil Sandström och lagbyråchefen Sten Rudholm (red.sekr.). Till bitr. red.sekr. har redaktionen utsett hovrättsassessorn Carl Holmberg.