ROBERT JACKSON. The Chief. The Biography of GORDON HEWART, Lord Chief Justice of England 1922—40. London 1959. Harrap. 349 s. 21 sh.

 

    I aderton år innehade Lord Hewart Englands högsta domarämbete. Dessförinnan hade han — efter studier i Oxford, några års verksamhet som journalist och en snabb advokatkarriär — under sex år varit en inflytelserik medlem av Lloyd Georges krigs- och efterkrigsministärer, till en början som Solicitor-General och senare som Attorney-General. Han utgör följaktligen ett naturligt och tacksamt föremål för en biografi. Den föreliggande boken ger också en god bild av Hewart och dennes insatser på skilda områden. Om boken ändå inte hör till de mest fängslande av engelska juristbiografier, så kan det möjligen vara att tillskriva Hewart själv.
    Som domare hade Hewart anseende att vara sträng och hård och det var många som han, utan större personlig vånda vill det synas, sände till galgen. Å andra sidan försäkrar the Hon. Mr Justice CASSELS i ett företal till boken, att Hewart i själ och hjärta var en godhjärtad, vänlig och »clubbable» man. Och han efterlämnade bl. a. några ord om rättvisa, vilka förtjänar att alltid hållas levande, inte bara i England: »It is of fundamental importance that justice should not only be done, but should manifestly and undoubtedly beseen to be done.»

S. R.

Ur nordiska tidskrifter

 

    Defensor legis. Nr 7—8. TORE MODEEN, Banksekretessens skydd enligt den nya beskattningslagen, s. 233—242.
    Från departement och nämnder. Nr 15. GÖSTA GÅRDÖ, Enhetlig organisation för rättspsykiatriska undersökningsväsendet, s. 288—294.
    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 3. HÅKAN STRÖMBERG, Några problem rörande lokala föreskrifter enligt den nya hälsovårdsstadgan, s. 181-190.
    Juristen. Nr 13. OLE LANDO, Udenrigshandelens kontrakter og sovjetrussiskret, s. 243—255. Nr 14. KNUD ILLUM, FR. VINDING KRUSE, Om den foreslåedeændring i Tinglysningsloven § 40, s. 275—278. — TYGE C. HEILESEN, Om forhøjelse af satserne for erstatning for svie og smerte, s. 279—282. — Juridisklitteratur i januar og april kvartal 1959, s. 283—290. Nr 16. P. SPLETH, Omkring den borgerlige retspleje, s. 321—349.

    Juristnytt. Nr 11. PER-ERIK FÜRST, Kriminalgala (ang. brottsjournalistik), s. 185—186. Nr 14. STIG RADHE, Polisbrist och rättsvård, s. 234—237.
    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 2. GÖSTA EBERSTEIN, Det industriella rättsskyddet, s. 73—79. — JOHAN HELGELAND, Spørsmålet om fellesnordisk ankeinstans i patentsaker, s. 80—92. — STEN TENGELIN, Illojal reklam och annan illojal marknadsföring, s. 93—110. — BERNDT  GODENHIELM, Synpunkter på mönsterskyddet de lege ferenda, s. 111—124. — Ur dansk, finsk, norsk och svensk praxis, s. 126—140.
    Nordisk försäkringstidskrift. H 4. DAGFINN DAHL, Hvordan utmåles erstatning for öyenskader?, s. 309—319. — ROBERT  OEST-LARSEN, Transporter i motor Köretöjsforsikringer, s. 323—342.
    Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Vol. 29. Fasc. 1. DAG HAMMARSKJÖLD, Behöver vi Förenta Nationerna?, s. 3—13. — VLADIMIR DEDIJER, Problems of the transformation of character of military conventions, s. 14—31. — KARL HEINZ KUNZMANN, Nogle aktuelle forslag til oprettelse afen sikkerhedsstyrke under de Forenede Nationer, s. 32—48. — JULIAN G.VERPLAETSE, The Law of war and neutrality in outer space, s. 49—59. —EDVARD HAMBRO, Noen synspunkter i den internasjonale kontraktsrett, s. 60—70.
    Pris- och kartellfrågor. H. 6. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 407—416.
    Sociala meddelanden. Nr 3—4. ULLA LINDSTRÖM, Lagen om barnet, s. 179—191.
    Statistisk tidskrift. Nr 8. Brott som kommit till polisens kännedom, s. 445—446, 454—455.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 4. PAAVO KASTARL, De medborgerliga fri- och rättigheternas grundlagsskydd i Finland, s. 285—301. — ÅKE THULSTRUP, Frankrikes nya författning, s. 302—318.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 3. H. WALLNER, Vissa rättsliga samband mellan fastigheter, s. 235—243. -— BERTIL EKSTRÖM, Om plangenomförande inom stadsplanelagt område, s. 244—268. — MALTE GLIFBERG, Fastighetsregleringföranledd av motorvägs byggande, s. 269—295.
    Svensk skattetidning. H. 7. ADOLF LUNDEVALL, Regeringsrätten 50 år, s. 215—245. — STURE JARNERUP, Förhandsbesked i taxeringsfrågor, s. 246—274. —B. TIDESTRÖM, Om utslagsskrivning i beskattningsmål, s. 275—278. H. 8. ERIK FKLUND, Skattelagstiftningen vid 1959 års vår riksdag, s. 289—302. — STEN WALBERG, Ny processordning för konsumtionsskatter, s. 303—317.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 2. KÅRE BÖDAL, Psykologens rolle i fengselsmiljøet, s. 21—24.
    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 2. CURT EKDAHL, Några problemrörande förlagsinteckning, s. 107—111. — CARL JACOB CEDERLUND, Upplösningav samäganderätt till fastighet, s. 112—114. — SIGRID BECKMAN, Lag med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad, s. 115—119. — KLAS LITHNER, Snärjande frågor i brottmål, s. 120—129. — IVAR BLANCK, Aktieägaresrätt till utdelning i bolagets konkurs i vissa fall, s. 130—132. — ALBERT HANSSON, Ytterligare något om advokatarvode, s. 133—139. — Från praxis i arvodesärenden, s. 152—157. H. 3—4. ARNE BRUNNBERG, Ytterligare något om upplösning av samäganderätt till fastighet, s. 201—203. — HELGE CIIOHNS, Advokaten och de rättslärda, s. 204—206. — HOLGER WIKLUND, Finlands advokatväsende ny organiserat, s. 217—227.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 4. BERNDT GODEN HIELM, Om indexklausuler och otillbörliga villkor, s. 151—176.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 3. ALLAN PHILIP, Om formueordningensuforanderlighet i den internationale ægtesskabsret, s. 177—192. — AA. LORENZEN och J. TROLLE, Fra den danske højesterets praksis i året 1958, s. 193—262.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 41. FR. BANG OLSEN, Sygdom som separationsgrund, s. 213—215. — KNUD EHLERS, Lejekontraktsblanketter, s. 215—218. -—Vurderingen af retslige blodtypebestemmelser i faderskabssager, s. 218—219.Nr 43. A. VICTOR HANSEN, Erstatning i og udenfor kontrakt, s. 221—228. Nr45. FR. VINDING KRUSE, Almindelige indskrænkninger i ejendomsretten, s. 237—239. — H. SCHAUMBURG, Policeregres ved automobilforsikring, s. 239—244.— W. DAHL, Naturfredningslovens § 25, s. 244—246. — EGON LARSEN, Lejekontraktsblanketter, s. 246—249.

C. H.