Norsk Forening for Luftrett hadde ved utgangen av 1958 35 personlige medlemmer og 6 selskaps- og foreningsmedlemmer. I nevnte år hadde foreningen 3 møter (hvorav ett i fellesskap med Norsk Forening for International Rett). På møtene ble holdt foredrag av dosent, dr. jur. Kurt Grönfors om flystøyproblemene i rettslig belysning i Sverige og en rekke andre land og av professor, dr. jur. Otto Riese om »International-privatrechtliche Fragen auf dem Gebiete des Luftrechts», likesom flykaptein, cand. jur. Arvid Norlie innledet til diskusjon om flykapteinens rettslige stilling. Dessuten ble i årets løpholdt møte i foreningens studiegruppe, hvor sekretær, cand. jur. T. Ljøstad innledet om »Ansvarsreglene i forbindelse med sivil luftfart basert på Warszawa- og Romkonvensjonene». Foreningen har utgitt første hefte av enluftrettslig publikasjon som foreløpig er kalt »Arkiv for Luftrett» og som redigeres av cand. jur. P. Lødrup. Foreningens formann og sekretær var i 1958 henholdsvis høyesterettsdommer Eckhoff og overrettssakfører Morten Krog, Oslo.

J. T. B.

 

    Konventionsarbetet på lufträttens område. Såsom meddelats i SvJT (1953 s. 193, 747, 1955 s. 664), har det inom Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) eller under dess ledning pågående arbetet med internationella lufträttskonventioner under detta årtionde lett till resultat i två avseenden. D. 7 okt. 1952 avslutades i Rom en konvention rörande skada, som genom främmande luftfartyg tillfogas tredje man på jordytan, och d. 28 sept. 1955 i Haag ett protokoll, innebärande ändring av konventionen rörande internationell luftbefordran, undertecknad i Warszawa d. 12 okt. 1929. Dessutom föreligger en inom ICAO tidigare utarbetad konvention på luftprivaträttens område, nämligen den som avslutades d. 19 juni 1948 i Genève och avser internationellt erkännande av rätt till luftfartyg (jfr SvJT 1953 s. 594).
    Både Genévekonventionen och Romkonventionen ha trätt i kraft. Till den förra äro anslutna tolv stater, däribland Sverige, Norge, Nederländerna, Västtyskland och Amerikas Förenta Stater. Den svenska lagstiftningen i anslutning till konventionen, främst lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg, utfärdades d. 12 maj 1955 och trädde i kraft d. 1 febr. 1956. Till Romkonventionen ha hittills endast åtta stater anslutit sig, av de europeiska blott Luxemburg och Spanien. En eventuell nordisk anslutning står ännu i vida fältet.
    Haagprotokollet, som fordrar icke mindre än 30 ratifikationer för att träda i tillämpning, har däremot ännu ej trätt i kraft. Warszawakonventionen gäller alltså i oförändrat skick. Dock föreligga hittills 13 ratifikationer av protokollet. Av de europeiska staterna ha Frankrike, Jugoslavien, Luxemburg, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Sovjetunionen och Ungern redan ratificerat. Det nordiska lagstiftningsarbetet i anslutning till Haagprotokollet är långt framskridet.
    Inom ICAO:s juridiska kommitté pågår arbete med ytterligare internationella överenskommelser på lufträttens område. I tre ämnen föreligga förberedande förslag. Det viktigaste av dessa ämnen torde vara sammanstötning mellan luftfartyg, beträffande vilket ett förslag till konvention utarbetades av kommittén vid dess tionde session, hösten 1954. Detta förslag skall överarbetas av kommittén 1960 i likhet med ett särskilt för common lawländerna betydelsefullt, av kommittén hösten 1957 vid dess elfte session uppgjort förslag till bestämmelser rörande internationell luftbefordran, som utföres

av annan än den avtalsslutande fraktföraren. Det tredje ämne, i vilket ett preliminärt förslag finnes, utgör brott och vissa andra handlingar ombord å luftfartyg. Detta ämne var det huvudsakliga ärendet vid kommitténs tolfte session, som hölls i augusti och september 1959. Hur ärendet vidare skall behandlas är ej avgjort.
    Frågan om luftbefordran av klyvbart material står under observation av ICAO:s juridiska kommitté, närmast i syfte att se till, att luftfartens intressen bli vederbörligen tillgodosedda i de konventioner som äro under utarbetande inom andra internationella organisationer. Däremot förekommer rymdrätten icke alls på kommitténs ganska omfångsrika program. De med rymdfarten förenade problemen torde ännu vara av övervägande politisk eller teknisk karaktär. Det bör också beaktas, att Sovjetunionen icke är medlem av ICAO.

K. S.