Förslag till lag om straff för varusmuggling m. m. I egenskap av särskilt förordnad utredningsman har hovrättsrådet E. Walberg d. 2 sept. 1959 till chefen för finansdepartementet överlämnat betänkande med förslag till lag om straff för varusmuggling m. m. (SOU 1959:24).
    Det nu framlagda lagförslaget avser att i princip omfatta all slags införsel och utförsel av varor, som sker i strid mot gällande bestämmelser, alltså såväl gärningar, vilka innebära undandragande av tull eller avgift, som gärningar, vilka utgöra överträdelser av import- eller exportförbud. Härigenom tillskapas, såvitt avser olovlig införsel och utförsel av varor, en blankettstrafflag, vars straffstadganden erhålla sitt materiella innehåll genom de speciella bestämmelserna angående tullplikt eller import- eller exportförbud.
    Det har ej ansetts motiverat att bibehålla en särskild reglering av olovlig införsel av spritdrycker och vin, motsvarande den i spritinförsellagen.
    Den föreslagna lagen innebär i fråga om bötessystemet, att åtskilliga gärningar, för vilka för närvarande stadgas normerande böter — d. v. s. flertalet gärningar, som nu omfattas av varuinförsel- och spritinförsellagarna — skolastraffas med dagsböter eller penningböter, högst trehundra kronor.
    Under de föreslagna straffbestämmelserna falla även gärningar, som uppfylla rekvisiten för bedrägeri enligt allmänna strafflagen eller för deklarationsbrott enligt skattestrafflagen. Förslaget förutsätter, att dylika gärningar uteslutande skola bestraffas enligt bestämmelserna i den föreslagna lagen.
    I förslaget ha upptagits regler om förverkande, vilka utformats i nära anslutning till de allmänna förverkande bestämmelserna i 2 kap. 16 och 17 §§ SL. En väsentlig skillnad mellan å ena sidan strafflagsreglerna och å andra sidan de nuvarande bestämmelserna om förverkande i smuggellagstiftningen är att, medan de förra äro fakultativa och medge skälighetsprövning av domstolen, förverkande enligt smuggellagstiftningen i allmänhet inträder som en obligatorisk påföljd, när stadgade förutsättningar äro uppfyllda. Förslaget innebär, att domstolen får möjlighet att helt eller delvis eftergiva förverkandepåföljden, om den finnes uppenbart obillig. Bortsett härifrån överensstämmer förslaget, såvitt angår förverkande av smuggelgodset, med de nuvarande bestämmelserna.
    En av de väsentliga nyheterna i förslaget är, att tullåklagarinstitutionen avskaffas och att åklagarskapet i de nuvarande tullmålen överflyttas på de

 

    46 —593004. Svensk Juristtidning 1959

allmänna åklagarna. Vidare föreslås upphävande av de nuvarande reglerna om tullmålsdomstol. Detta innebär, att vanliga forumregler bli tillämpliga i smugglingsmål.
    Genom att systemet med normerade böter ersättes med dagsböter och penningböter blir det möjligt att använda strafföreläggande i enlighet med reglerna i RB.
    Verkställighet av straff och påföljder för brott, som avses med förslaget, föreslås skola ankomma på de allmänna exekutiva myndigheterna. Detta innebär i fråga om gärningar, som nu äro hänförliga under varuinförsel- och spritinförsellagarna, ett överflyttande av verkställigheten från tullverket tillde allmänna exekutiva organen.

E. W.