Tilläggsdirektiv till pensionsstiftelseutredningen. Den år 1955 tillkallade pensionsstiftelseutredningen (se SvJT 1955 s. 222; jfr ovan s. 638) har till uppdrag att upptaga frågan om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning till en allmän och förutsättningslös granskning. Enligt direktiven för utredningen borde den grundläggande synpunkten därvid vara att största möjliga säkerhet skapades för att medel, som avsattes till pensionsstiftelser, verkligen kom till användning för avsett ändamål.
    Sedan utredningen tillsattes har vid 1959 års vår riksdag beslut fattats om införande av en allmän tilläggspensionering. Med hänsyn till det nära sambandet mellan spörsmålet om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning och den utformning som frågan om en allmän tilläggspensionering skulle erhålla har pensionsstiftelseutredningens arbete i huvudsak fått vila i avbidan på detta beslut.
    På förslag av justitieministern, statsrådet Lindell, har K. M :t d. 4 sept.1959 kompletterat utredningens uppdrag. I tilläggsdirektiv till utredningen uttalas, att det fortsatta arbetet måste bedrivas med beaktande av att den allmänna tilläggspensioneringen i vissa avseenden förändrat förutsättningarna för pensionsstiftelsernas verksamhet och därmed för deras civilrättsliga reglering. Även de skatteregler som berör pensionsstiftelserna bör överses. Vidare anföres bl. a.:
    I det fall att anställda redan före den allmänna tilläggspensioneringens ikraftträdande tillerkänts tjänstepension, kan intresse föreligga att förhandlingar upptages om omreglering av redan existerande pensionsförmåner. Där dessa grundar sig å pensionsstiftelser bör det tillses, att lagligt hinder inte möter mot en sådan anpassning av pensionsförmånerna till den allmänna tilläggspensioneringens förmåner, som arbetsmarknadsparterna kan finna lämplig. Enligt gällande bestämmelser skulle emellertid inte sällan ett komplicerat permutationsförfarande erfordras, innan en omreglering kunde komma till stånd. Det är angeläget, att detta problem snarast löses på ett såvitt möjligt enkelt och praktiskt sätt.

S. R.

 

    Oversyn av lagstiftningen om förlagsinteckning m. m. Med stöd av K. M:ts bemyndigande d. 30 sept. 1959 har justitieministern d. 12 okt. 1959 tillkallat sakkunniga (se s. 727) för att överse och modernisera förlagsinteckningsinstitutet med beaktande av de önskemål därom som framkommit och de olika intressen som gör sig gällande på området. 1 utredningens arbete ingår även en översyn av lagstiftningen om inteckning i jordbruksinventarier.
    Bland de olika önskemål beträffande förlagsinteckningsinstitutet som under senare år framkommit och för vilka en redogörelse lämnas i direktiven för utredningen må nämnas önskemål om att inteckningsinstitutet utvidgas till att avse näringsidkare över huvud, oavsett bransch, att förlagsinteckning

NOTISER 723borde få meddelas även i annat än materiella tillgångar, att förlagsgivare skulle få åtnjuta förmånsrätt icke endast i konkurs utan även vid utmätning, att bättre skydd borde beredas förlagsgivare vid överlåtelse eller förflyttning av den intecknade rörelsen samt att kravet på lokalisering till viss stad eller landskommun borde slopas.

 

S. R.