KARL OLIVECRONA. Inteckningsförordningen. 5:e uppl. Lund 1959. Gleerup. 170 s. Kr. 11,00.
Få juridiska arbeten har väl kommit till sådan praktisk nytta som prof. OLIVECRONAS kommentar till inteckningsförordningen. När den unge juristen såsom tingsnotarie för första gången mött rättslivets allvar, har det ofta nog varit den boken som hjälpt honom bemästra problemen, och tilliten till Olivecrona och hans kommentar har sedan stått sig genom åren. Boken har med stor regelbundenhet utkommit i nya editioner och föreligger nu i en femte upplaga (första uppl. recenserades i SvJT 1934 s. 462 ff.). I den senaste utgåvan har förf. gjort de ändringar och tillägg, som föranletts av ny lagstiftning, litteratur och rättspraxis. Redan i den närmast föregående lämnade förf. vissa upplysningar om det arbete med en revision av inteckningsreglerna, vilket bedrives av lagberedningen. Uppgifterna var grundade på justitierådet GÄRDES artikel »Fastighetskrediten i en ny jordbalk», införd i SvJT 1952 (s. 81 ff). I den föreliggande versionen har även utnyttjats Gärdes sedermera publicerade uppsats (i Festskrift till Östen Undén) om ägarhypoteket och hur lagberedningen tänkt sig utformningen av detta institut. Det må vidare nämnas, att till den nya upplagan fogats rättsfalls- och sakregister, vilka gjort kommentaren ännu mera lättillgänglig.
Ett särskilt tillägg meddelar några anmärkningar om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, om fartygsinteckning samt om inteckning i luftfartyg. Det är tacknämligt, att denna komplettering kommit till stånd, men den reflektionen inställer sig lätt, att tomträtten borde ha beretts ett mera generöst utrymme. Givetvis är det helt i sin ordning, att fartygs- och luftfartygsinteckningarna enbart blir föremål för ett omnämnande i en kommentar, som till sitt egentliga ämne har inteckning i fast egendom, och detsamma gäller den betydelselösa vattenfallsrätten. Men om tomträtten som pantobjekt må sägas att den dels står den fasta egendomen synnerligen nära, dels börjar få en