EGON LARSEN. Erstatningsfrie Reguleringer. Köpenhamn 1959. Gads. 404 s. Inb.               dkr. 38,00.

D:e. Ekspropriationserstatningen. Nogle spørgsmål om dens fastsættelse                         og berigtigelse. Köpenhamn 1958. Gads. 63 s. Dkr. 9,00.

    I den nya danska grundlagen av 1953 finns i det avsnitt, som inrymmer den danska rättighetsförklaringen, en paragraf, vilken avhandlar äganderätten (§ 73). Det heter däri bl. a.: »Ejendomsretten er ukrænkelig. Ingen kan tilpligtes at afstå sin ejendom, uden hvor almenvellet kræver det. Det kan kun ske ifølge lov og mod fuldstændig erstatning.» I Danmark har därmed en mängd av de delvis rättsteoretiska problem, som hänföra sig till äganderättsbegreppet, kommit att bliva statsrättsligt relevanta. Direktören i Köpenhamns fastighetsägareförening EGON LARSEN, som har långvarig praktisk erfarenhet beträffande hithörande problem såvitt angår fast egendom, har i en omfångsrik avhandling belyst de spörsmål, vartill det ovannämnda grundlagsstadgandet ger anledning.
    Äganderätten har ibland brukat definieras som en samlande beteckning för en rad skiftande befogenheter beträffande ett visst objekt, som förenas hos en bestämd person. Man kan borttaga eller inskränka åtminstone några av dessa befogenheter utan att därför vederbörande kan sägas ha gått förlustig äganderätten som sådan. I stor utsträckning har lagstiftaren också gått fram efter denna linje, i det han på olika sätt utan att formellt angripa äganderättens kärna minskat ägarens möjligheter att utnyttja sin egendom. Inför grundlagens bud om äganderättens okränkbarhet och kravet på att full ersättning skall ges blir det i dansk rätt ett i hög grad praktiskt spörsmål att avgöra när genom dylika inskränkningar äganderätten blivit kränkt och ersättningsskyldighet uppkommit. I den föreliggande avhandlingen behandlar författaren de olika reglerande ingrepp, som i praktiken förekomma, och försöker ange vissa principer för hur långt dessa kunna drivas utan att gränsen för vad som kan anses tillåtligt, utan att ägaren får ett grundlagsenligt ersättningsanspråk, blivit överskriden.
    Författaren behandlar bl. a. sådana inskränkningar i äganderätten, som ha sin grund i grannelagsförhållanden, stadsplanering, rationaliseringsåtgärder, hälsovårdshänsyn, historiska och estetiska skäl, säkerhets- och ordningshänsyn etc. Även om de rättsliga utgångspunkterna äro olika i Danmark och Sverige, äro likväl problemen i stort sett ganska likartade, och boken har därför åtskilligt att ge även en svensk läsare.
    Samme författare har också utgivit ett häfte innehållande en utförlig redogörelse för hur expropriationsersättning beräknas i Danmark. Motsvarande problem ha i Sverige varit föremål för ingående utredningar i samband med de nya expropriationsbestämmelsernas införande 1949, varför en jämförelse med dansk doktrin och praxis icke är utan sitt intresse.

G. P.

 

RAGNAR KNOPH. Norsk Arverett. Tredje utgave ved ERLING SANDENE. Oslo 1959. H.             Aschehoug & Co. (W. NYGAARD). XVI + 428 s. Nkr. 46,00, inb. 56,00.

    RAGNAR KNOPHS verk om den norska arvsrätten, vars första upplaga utkom1929—1930, är närmast avsedd för den juridiska undervisningen men har

14—603004. Svensk Juristtidning 1960

 

betecknats som »like verdifull for teoretikeren og praktikeren som for den unge student» (FREDRIK STANG). Efter Knophs bortgång utgavs boken 1944 i en ny upplaga av HANS LÜTKEN. Denna har sedan längre tid varit utsåld och en tredje upplaga har befunnits påkallad. Arbetet härmed har anförtrotts åt ledamoten av den norska arvelovkomitéen byråchefen ERLING SANDENE. Sandene har fört boken å jour med norska høyesterettsdomar och lagar i tiden efter kriget. Lagmannsrettsdomar som återgivits i Retstidende ha också nämnts. Lagstoffet har först och främst korrigerats med hänsyn till 1956 års ändringar i adopsjonsloven och till 1956 års nya barnalover. Själva texten har ändrats endast där framställningen blivit föråldrad på grund av nyare norsk lagstiftning. Det behöver knappast framhållas, att boken är en utomordentlig handledning för den som vill orientera sig i norsk arvsrätt och att den även innehåller partier av omedelbart intresse för svensk rätt.

T. H-r