Skadereglering efter billighet vid norsk sjöreglering. Fastigheter vid sjön Rössvattnet i Helgeland skulle enligt gamla köpehandlingar utan ersättning tåla dämning till viss höjd. Denna skyldighet föll i glömska eller togs ej på allvar. Inom den hotade strandzonen uppfördes hus och odlades jord, i många fall med bidrag av allmänna medel. Frågan om ersättningar till fastighetsägarna behandlades snabbt i Industridepartementet och Stortinget (se Stortingsproposisjon 47/1954 s. 25 spalt 2 och Innstilling S. 175/1954 s. 366 och 367). I mål vid Rana herredsrett enades det norska Vassdragsvesenet och fastighetsägarna om att skadersättningarna skulle motsvara skadornas fulla värde och att domstolens beslut i dessa frågor ej skulle få överklagas.

F. L.

    Helsingfors universitet. Till professor i civilrätt utnämndes d. 15 jan. 1960 biträdande professorn Simo Zitting. Han bekläder därmed den professur som blev ledig efter prof. Ilmari Caselius.
    Prof. Zitting är född i Muuruvesi 1915. Han avlade högre rättsex. 1941 samt blev v. häradshövd. 1944 och jur. kand. 1946. Han förvärvade jurisdoktorsgrad 1951 med en avhandling om äganderättens övergång med särskilt beaktande av verkan av lagfart och blev 1953 bitr. professor. I sina övriga huvudarbeten har han behandlat förvärvarens skydd inom lösegendomsrätten (1956), värdepappersförvärvarens rättskydd (1957) samt äganderätten till stadsjord med kritik av den s. k. donationsjordsteorien (1957). I talrika uppsatser har han sysslat med grundläggande frågor om äganderätten och om skillnaden mellan sakrätt och obligationsrätt såsom grund för systematiken inom förmögenhetsrätten. Scandinavian studies in law, vol. 3 (1959), innehåller en uppsats av honom med rubriken »An attempt to analyse the owner's legal position».¹

B. P-n

    Finlands högsta förvaltningsdomstol. Förvaltningsrådet Artturi Kustaa Ikkala avgick vid årsskiftet och efterträddes av äldre landssekreteraren Pauli Gabriel Koski. Förvaltningsrådet Koski är född 1897, avlade högre rättsex. 1922 och jur. kand. ex. 1925 samt blev v. häradshövd. 1926. Han tjänstgjorde länge inom länsförvaltningen och blev 1938 äldre landssekr. vid länsstyrelsen i Nylands län. Han blev 1948 medlem av lagberedningen och har sedan 1956 tjänstgjort såsom e. o. förvaltningsråd.

B. P-n

    Internationella kriminalpolitiska konferenser under år 1959, anordnade av Förenta Nationerna och Europarådet. »Korta fängelsestraff» står, bland annat, på den digra dagordningen för FN:s andra världskongress före förebyggande av brott och behandling av brottslingar. Den äger rum under augusti månad i år i London (se SvJT 1959 s. 713). Fjolårets möte, i början av september, för en arbetsgrupp inom FN:s konsultativa Europagrupp för kriminalpolitiska frågor ägnade sig också helt åt förberedelser för diskussionen i detta viktiga ämne. Memoranda från femton stater lämnade material till en genomgång av frågan och en resolution utarbetades. En närmare redogörelse skall senare lämnas i SvJT.
    The European Committee on Crime Problems (under Europarådet) höll ett plenarmöte i Strasbourg 5—9 okt. 1959. Huvudämnen var fångars civila, politiska och sociala rättigheter samt frågan om samarbete mellan Europaländerna beträffande vägtrafikbrottens bestraffning. Några slutgiltiga ståndpunkter

 

¹ Se därom ovan s. 210.

 

kom man emellertid inte fram till. Svenska delegater var byråchefen Torsten Eriksson, hovrättsassessorn Clas Gunnar Nordström och fångvårdsdirektören Gunnar Rudstedt. På förslag av den belgiske delegaten Cornil beslöts att till en särskild nybildad subkommitté skulle hänvisas frågan om möjligheterna att närmare utreda »de kriminologiska aspekterna av vägtrygghetens problem». Hovrättsassessorn Nordström valdes sedermera till denna subkommittés ordförande. Vidare beslöts föreslå Europarådet att med medlemsstaterna överenskomma angående utbyte av fångvårdspersonal i studiesyfte. Frågan om grundande av ett europeiskt kriminologiskt institut, som föreslagits av den österrikiske delegaten Doleisch, skall undersökas. Vidare skall fångvårdspersonalens rekryterings-, utbildnings- och anställningsfrågor synas. Ingen av de fem subkommittéerna som tillsattes vid mötet 1958 har hunnit avsluta sitt arbete. De äro 1) Ungdomsbrottsligheten i Europaländerna (ordförande byråchefen Eriksson), 2) Dödsstraffet i Europaländerna (M. Ancel, Frankrike), 3) Eftervård (A. W. Peterson, England, 4) Vägtrafikbrott (Belinfante, Nederländerna och 5) Fångars och frigivnas rättigheter (Clairc, Schweiz).

T. E.