La Faculté Internationale de Droit Comparé i Luxemburg. I augusti 1958 invigdes i Luxemburg L'Université Internationale de Sciences Comparatives, och samtidigt började även dess — för att låna ett uttryck från en av festtalarna — »förstfödda dotter», La Faculté Internationale de Droit Comparé, sin verksamhet. Fakulteten har snabbt blivit ett betydande centrum för komparativt rättsstudium, inte minst tack vare entusiasmen hos dess dekanus, F. de Sola Canizares. Särskilt förtjänar att nämnas att fakultetens kurser

 

ger en troligen enastående möjlighet att komparativt studera angloamerikansk och kontinentaleuropeisk rätt. Kurserna pågår under två terminer per år, och dessa terminer infaller medan de flesta europeiska universitet har ferier, nämligen den ena under mars—april, den andra under augusti—september. Detta möjliggör för fakulteten att som lärare förvärva experter såväl på komparativ rätt som på olika juridiska specialområden. Undervisningen sker på engelska och franska. Kurserna är fördelade på tre olika nivåer. På den lägsta — som dock förutsätter att de studerande har avlagt juridisk examen — förekommer allmänna översikter, på den närmast högre sker en uppdelning mellan privat och offentlig rätt för ett mera ingående studium, och på den högsta ges specialkurser, exempelvis sommaren 1960 bl. a. »La faillite en droit comparé», och »L'organisation bancaire». Kurserna avslutas med examina, som av mycket att döma är ganska krävande, och ett diplom från fakulteten förtjänar därför att betraktas som en god merit.
    Utöver den verksamhet som nu nämnts har fakulteten också ett specialprogram för »Études sur les Communautés Européennes», i anslutning till de allmänna kurserna. Specialprogrammet omfattar såväl allmän orientering över organisationer och institutioner som mera ingående analyser av de juridiska problem som det europeiska samarbetet skapar.
    Eftersom möjligheterna att i Sverige bedriva komparativt rättsstudium och förvärva kunskaper om det europeiska samarbetets juridiska problem tyvärr är mycket begränsade, finns det all anledning för svenskar att uppmärksamma verksamheten i Luxemburg. Kurserna ger inte någon lugn feriesysselsättning utan ett ganska ansträngande arbete, men just därför bör behållningen vara god.

J. H.