Natanael Gärde 80 år

    Ordföranden i lagberedningen, f. d. justitierådet Natanael Gärde fyller d. 27 juli 80 år.
    På 70-årsdagen hyllades Gärde med en festskrift i form av ett dubbelhäfte av SvJT (1950 s. 481—860). Under de tio år som gått sedan dess har han fortsatt att leda lagberedningens arbete med en ny jordabalk, en lagstiftningsuppgift av sällsynt omfattning och svårighetsgrad. »Våra stora lagstiftningsfrågor ha i allmänhet icke gynnats av några förliga vindar», skrev han en gång för åtskilliga år sedan. Jordabalksarbetet har i det hänseendet inte utgjort något undantag. Det har i hög grad försvårats och fördröjts genom att den ene efter den andre av hans medarbetare tagits i anspråk för andra uppgifter och avlösts av nya. Länge avvisade statsmakterna också alla framställningar om utökning av den alltför fåtaliga medarbetarstaben. Mången skulle säkerligen under sådana förhållanden ha gripits av misströstan och givit upp. Men Gärde hör ingalunda till dem som låter sig nedslås av svårigheter. Med obruten vitalitet och seg energi har han oförtrutet och hängivet arbetat vidare och slutligen lyckats föra den väldiga uppgiften i hamn. F. n. pågår tryckningen av beredningens förslag till jordabalk, omfattande tillsammans med följdförfattningar cirka 275 sidor lagtext och 1 200 sidor motiv. Förslaget beräknas kunna avlämnas till Kungl. Maj :t i början av september. Man vill innerligt hoppas, att Gärde måtte få se resultatet av de många årens mödor infogat i 1734 års lag som en ny jordabalk.
    Gärde kommer nu att draga sig tillbaka från lagberedningen. Mer än de flesta vore han värd att njuta sitt otium. Men för honom är arbetet fortfarande en så stor glädjekälla att man i stället vill önska honom många ytterligare arbetsår till glädje för honom själv och till gagn för det svenska rättsväsendet, i vars historia han för alltid har inskrivit sitt namn som en av 1900-talets främsta lagstiftare.

Torkel Nordström

    Näringsfrihetsrådet. Under år 1959 var sammanlagt 19 ärenden anhängiga hos näringsfrihetsrådet. Därav avsåg 14 sådana fall i vilka ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor (NO) gjort framställning om förhandling jämlikt konkurrensbegränsningslagen. Tre av dessa framställningar hade under tidigare år bifallits av rådet. Fallen gällde konkurrensbegränsningar inom tandläkaryrket, vägran att leverera kolonialvaror till ett hemköpsföretag i Sundsvall samt vägran av ett kommunalt bolag, som har ensamrätt i fråga om avhämtningsförsäljning av öl i Eskilstuna, att tillåta flera än två ölleverantörer till detaljhandelsbutikerna. Fallen har omnämnts i tidigare notiser (SvJT 1958 s. 345 och 1959 s. 361). I samtliga fall har numera genom förhandling godtagbara lösningar uppnåtts och ärendena har avskrivits av rådet. — Tre framställningar från NO om förhandling avslogs under året. En av dessa avsåg vägran av det företag som tillverkar extraktet till läskedrycken Pommac att i samband med försäljning i visst fall av detta extrakt medgiva köparen, en mineralvattenfabrik i Stockholm, rätt att använda varumär-

 

ket Pommac. Rådet fann att avgörandet huruvida och till vem en varumärkeshavare skall upplåta sitt märke får anses innefattat i de befogenheter enligt varumärkeslagstiftningen som tillkommer varumärkeshavaren utan inskränkning av konkurrensbegränsningslagens stadganden. Oavsett andra i målet åberopade omständigheter kunde därför enligt rådet den påtalade vägran icke anses otillbörlig ur allmän synpunkt. Ett annat ärende, vari ombudsmannens begäran om förhandling avslogs, gällde ett avtal mellan Härnösands stad och AB Borohus, innebärande, bl. a., att detta bolag ensamt skall ha rätt att bebygga visst av staden upplåtet tomtområde. Rådet fann konkurrensbegränsningslagen icke vara tillämplig på köp och försäljning av fast egendom eller upplåtelse av nyttjanderätt till sådan egendom. Beslutet om avslag i det tredje fallet, som avsåg vägran att leverera till en sluten inköpsförening i Halmstad, omnämndes i fjolårets notis (SvJT 1959 s. 361). — Fem under året anhängiga ärenden kunde avskrivas, sedan rättelse vidtagits, innan frågan om konkurrensbegränsningarnas skadlighet slutligt prövats av rådet. Fallen gällde ny etableringskontroll inom speceri- och lanthandeln, minimiprissättning inom frisöryrket, vägran att sälja filmrullar, resp. blöjbyxor till ett hemköpsföretag, samt vägran att sälja kaffe av visst märke till ett annat sådant företag.
    Näringsfrihetsrådet behandlade under år 1959 ett fall, vari en enskild företagare med stöd av bestämmelserna i konkurrensbegränsningslagens 16 § andra stycket själv hos rådet påkallat förhandling, sedan NO beslutat att icke göra framställning därom. Det gällde en butiksinnehavare som icke antagits till ombud av AB Tipstjänst. Framställningen avslogs. I sin motivering framhöll rådet bl. a. att frågan huruvida i ett enskilt fall en butiksinnehavare bleve av Tipstjänst antagen till ombud eller icke, vore av relativt ringa betydelse ur de mera allmänna konkurrenssynpunkter som låge till grund för konkurrensbegränsningslagen.
    Två framställningar från NO om förhandling hade ännu i början av detta år ej slutligt prövats av näringsfrihetsrådet. I det ena fallet hade en grossist som sålde kaffe av märket Premiär, bl. a. till samköpsföreningar, avstängts av fabrikanten från vidare leveranser. Det andra fallet, i vilket vidlyftig förberedelse visat sig nödvändig, gäller påstådd diskriminering i rabatthänseende av ett postorderföretag vid köp av filmkameror av märket Paillard.
    Två dispenser från bruttoprisförbudet beviljades under år 1959. Den ena avsåg en på prov under viss tid anordnad fasträkningsförsäljning av tidskrifter i Sydsverige. Den andra innebar en förlängning av en förut — i avvaktan på viss statlig utredning rörande fiskhandeln — beviljad dispens i fråga om partihandel med strömming.
    Näringsfrihetsrådet avgav under år 1959 tre remissutlåtanden, nämligen om tillfällighetsförsäljningar m. m. inom textilhandeln, om översyn och ifrågasatt skärpning av pris- och konkurrensbegränsningslagstiftningen samt om förslag om utredning rörande auktorisation för låssmeder.
    Näringsfrihetsrådet hade under år 1959 37 sammanträden varav 10 med rådet in pleno och resten med en eller flera parter inför ordföranden. Fem av plenisammanträdena hade offentligen bekant gjorts.
    Beslut och utlåtanden m. m. av näringsfrihetsrådet liksom av ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor refereras fortlöpande i den av statens pris- och kartellnämnd i samarbete med nyssnämnda två myndigheter utgivna tidskriften Pris- och Kartellfrågor.

B.-H. K.