Oversyn av aktiebolagslagstiftningen. Med stöd av KM:s bemyndigande har prof. Håkan Nial tillkallats för att deltaga i en samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen, m. m. (SvJT 1960 s. 240). I direktiven för uppdraget framhöll justitieministern, statsrådet Herman Kling, att nordisk likformighet på aktiebolagsrättens område helt visst skulle innebära en för det nordiska samarbetet inom näringslivet fördelaktig utbyggnad av den redan föreliggande gemensamma nordiska lagstiftningen inom privaträtten, omfattande bl. a. avtal, köp och skuldebrev. En lagreform med detta vittgående syfte torde emellertid av flera skäl för närvarande ligga utanför möjligheternas gräns. Detta borde icke hindra att förutsättningarna undersöktes för att genom ett partiellt reformarbete uppnå ökad rättslikhet inom aktiebolagslagstiftningen beträffande vissa begränsade spörsmål. Frågan om en samnordisk översyn av de nordiska ländernas aktiebolagslagar, vilka tillkommit den finska 1895, den danska 1930, den svenska 1944 och den norska 1957, hade också förevarit inför Nordiska rådet vid dess sjunde session 1959. I en på begäran av rådets juridiska niomannakommitté avgiven promemoria hade prof. Nial angivit ett antal aktiebolagsrättsliga delfrågor, vilka ansåges lämpliga att övervägas i sådant begränsat syfte.
    Sålunda nämnes i promemorian — enligt vad som vidare anfördes i direktiven — frågorna om ställföreträdarskap för aktiebolag och därvid särskilt spörsmålen om vilket eller vilka organ som kan företräda bolaget gentemot tredje man, om dessa organs kompetens och om i vilken mån kompetensen kan begränsas genom bestämmelser i bolagsordningen eller på annat liknande sätt samt vissa därmed sammanhängande förhållanden. Reglerna om värdering av bolags tillgångar och avskrivning därå liksom om årsredovisning anses också böra omprövas i sagda syfte. Därjämte anses böra undersökas om de bestämmelser som inskränker utländsk medborgares möjligheter att ingå såsom delägare i bolag kunde uppmjukas i varje fall i förhållandet de nordiska länderna emellan, och det förordas att i samband därmed en översyn sker av reglerna om aktieägares, stiftares, styrelseledamöters, revisorers och andra bolagsorgans nationalitet och bosättning samt i begränsad omfattning jämväl av reglerna om aktieägares ställning i bolaget. Det vore slutligen, enligt promemorieförfattarens mening, önskvärt att även erhålla ökad rättslikhet beträffande de aktiebolagsrättsliga dokumentens karaktär, beträffande verkan av god tro vid erhållande av vinstutdelning i vissa fall samt beträffande reglerna om bolagsstämma, om talan mot bolagsstämmas beslut, om bolagsorganens skadeståndsskyldighet och om ersättningsskyldighetens nedsättning vid ringa vårdslöshet.
    Justitieministern uttalade att översynen borde ske i enlighet med de sålunda angivna riktlinjerna. Enligt överenskommelse vid nordiska justitieministermötet i Stockholm i juni 1959 skulle en motsvarande översyn verkställas jämväl i övriga nordiska länder, och skulle utredningsarbetet, vilket borde bedrivas i samråd mellan vederbörande utredningsmän, syfta till att utjämna olikheter mellan de nordiska ländernas lagstiftning på aktiebolagsrättens område. Fristående från denna översyn på ginge redan i Danmark och Finland — enligt vad justitieministern till sist anförde — visst arbete för revidering av aktiebolagslagstiftningen i respektive länder. Med hänvisning härtill uppdrogs åt prof. Nial att jämväl vara observatör och kontakt

 

474 NOTISERman vid detta utredningsarbete och att avgiva de förslag eller framställningar som detta eventuellt kunde giva anledning till.

S. F.