H. L. A. HART and A. M. HONORÉ. Causation in the law. Oxford 1959. Oxford University Press. 454 s. 55 sh.
H. L. A. HART och A. M. HONORÉ publicerade 1956 i Law Quarterly Review en serie artiklar om »Causation in the law». De vände sig däri bl. a. mot den hos jurister gängse, och med orätt John Stuart Mill tillskrivna, uppfattningen, att det finnes ett filosofiskt kausalitetsbegrepp innebärande, att varje nödvändig betingelse för en händelse kan betecknas som dess orsak, och de gjorde gällande, att den juridiska orsaksbedömningen i själva verket nära ansluter sig till det sätt, på vilket man i vardagslivet använder orsaksomdömen. Dessa artiklar har väckt åtskilligt uppseende; några författare har polemiserat mot Hart och Honoré (t. ex. JEROME HALL i »Studies in jurisprudence and criminal theory», 1958, kap. 10), andra har sökt utveckla tankegångarna vidare (t. ex. O. C. JENSEN i »The nature of legal argument», 1957), och återigen andra har funnit tankarna överensstämma med vad de själva redan förut uttryckt (t. ex. A. TUNC, Note till Dalloz 1956. 2. 354).
Hart och Honoré har nu publicerat en omfångsrik bok med samma titel som artiklarna, där de utvecklar (och på några punkter modifierar) sin tidigare uttalade mening och framför allt tillämpar den på ett stort material av speciella rättsfrågor, de flesta från skadeståndsrätten men några från kontraktsrätten och straffrätten. Boken innehåller även en kritisk analys av de tyska teorierna om kausaliteten, varvid förff. går tillbaka till tiden före VON BURI och VON KRIES och insätter även dessas avgörande insatser för den tyska kausalitetsuppfattningen i ett idéhistoriskt sammanhang. Sistnämnda del är ej den minst intressanta för svenska jurister, eftersom den nordiska debatten ju till stor del bygger på den grund som den tyska teorien lagt.
Boken är innehållsrik och ganska tungläst; framställningen är hela tiden kritiskt prövande på ett sätt som bereder även läsaren åtskillig tankemöda. Förff:s sätt att nalkas kausalitetsproblemen är typiskt för den filosofi som nu härskar i Oxford. De utgår från det sätt på vilket man i vardagsspråket använder orsaksomdömena. Man finner intet försök att anknyta till den vetenskapsteoretiska debatten om berättigandet av att beskriva eller förklara händelseförlopp i naturen eller samhället med hjälp av kausalsatser. Utgångspunkten för en jämförels emellan vardagslivets orsaksomdömen och juristernas bruk av orsaksbegreppet är i angloamerikansk rätt gynnsammare än i nordisk. I England brukar man behandla kausalitetsfrågorna som en enhet, medan i Norden, liksom i Tyskland, det som bekant är vanligt att skilja mellan