ROBERT DE SMET. Traité théorique et pratique des assurances maritimes. T.I—III. Paris 1959—1960. Librairie genérale de droit et de jurisprudence.800 + 560 + 713 s. NF 186,50.
    ROBERT DE SMET är advokat vid Cour d'Appel i Bryssel och »agrégé de l'enseignement supérieur». Hans »Traité théorique et pratique des assurances maritimes» består av tre tjocka delar. Den första och största behandlar gemensamt belgisk och fransk rätt, med huvudvikten på den belgiska rätten, medan de två senare innehåller utförliga artiklar om engelsk och tysk rättsamt något kortare artiklar om argentinsk, brasiliansk, dansk, spansk, grekisk, italiensk, japansk, nederländsk, norsk, portugisisk, rysk och svensk rätt. Arbetet omfattar sålunda alla länder, vilkas rättssystem har större betydelse för den internationella sjöfarten, med undantag för USA, vars rätt dock ofta beröres i avsnittet om engelsk rätt. Verket avslutas med en kortfattad »Aperçu synoptique» och med register av olika slag.
    Framställningen av den belgiska och franska rätten har prägeln av en utförlig lärobok och handbok i sjöförsäkringsrätt. Lärobokskaraktären framträder bl. a. i omfattande historiska notiser och i att förf. samvetsgrant går in på traditionella problem om begreppsbildning och allmänna principer i försäkringsrätten, t. ex. betydelsen av att försäkringsersättning icke får överstiga förlusten (s. 50 ff., 419 ff.), skillnaden mellan försäkring meddelad av ömsesidiga bolag och försäkring mot premie (s. 67 ff.), allmänna tolkningsprinciper (s. 100 ff.) och begreppet intresse (s. 113 ff.). Uppläggningen är i stort sett traditionell, men förf. uttalar ofta självständiga åsikter (se t. ex. om principen att ersättningen ej får överstiga förlusten s. 55 ff.), och på åtskilliga punkter får man ganska utförliga utredningar (set. ex. ang. försäkringsgivares regressrätt s. 199 ff.). Handbokskaraktären framträder tydligast då förf. övergår till att behandla risker som är täckta resp. uteslutna i sjöförsäkringar (kap. V—VII) samt i den utförliga framställningen (kap. XII) om »délaissement» (ett begrepp som väl närmast

 

motsvarar totalförlust). Den praktiska användbarheten ökas av att som bilaga återges lagbestämmelser och polistexter, vilket f. ö. även är fallet betr. engelsk och tysk rätt.
    Avsnitten om andra rättssystem har samma disposition som framställningen av den belgiska och franska rätten, vilket ökar överskådligheten och underlättar jämförelser. För någon mera ingående analys av komparativa problem inom försäkringsrätten — t. ex. förhållandet mellan det specifikt angloamerikanska begreppet »warranty» och dess motsvarigheter i andra rättssystem — finnes givetvis ej plats, utan läsaren får nöja sig med allmännare uppgifter. I avsnittet om den engelska rätten behandlas åtskilliga inom denna brukliga klausuler, ofta med några nyttiga anteckningar om deras ursprung.
    Av de nordiska rättssystemen har den danska rätten fått 69 sidor, den norska 80 och den svenska 88 sidor, vilket möjliggör en ganska utförlig behandling. Sammanhanget mellan de nordiska rättssystemen framträder dock ej, vilket medför åtskilliga upprepningar och även ojämnheter. Den för de nordiska försäkringsavtalslagarna gemensamma 34 § refereras sålunda för vart och ett av de tre nordiska länderna (nr 1183, 1746 och 2080), med rätt stora varianter i översättningarna. För varje land lägges stor vikt vid de villkor som är samlade i resp. den danska konventionen av 1934, den norska planen av 1930 och den svenska planen av 1957. Framställningen av den svenska sjöförsäkringsrätten är i stort sett så korrekt som man kan begära av ett arbete av detta slag, vilket främst skall tjäna överblicken och därväl ingen gör något försök att pressa formuleringarna. Ofta hade man dock kunnat önska att samordningen mellan lagens och planens bestämmelser gjorts på ett något klarare sätt. Det är ej lämpligt att samma uttryck i lag och plan återges helt olika (se t. ex. nr 2081 ang. svek vid ingående av försäkringsavtal).
    Svenskar finner givetvis det egentliga intresset av de Smets bok i de delar som behandlar för oss främmande rättssystem, men vi kan även konstatera, att den svenska sjöförsäkringsrätten här har blivit presenterad för utlänningar i en lättillgänglig form.

J. H.