Administrativa frihetsberövanden. Utredningen om administrativa frihetsberövanden har i ett betänkande rörande rättssäkerheten vid administrativa frihetsberövanden (SOU 1960:19) framlagt förslag om ökade rättsliga garantier vid administrativa ingripanden i den enskildes frihet. Förslaget behandlar i första hand frihetsberövanden med avseende å alkoholmissbrukare, barn och ungdom, försumliga försörjare, lösdrivare samt sådana psykiskt efterblivna, å vilka 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna är tillämplig. Utredningen föreslår att för handläggningen å länsplanet1 av frågor om dylika frihetsberövanden skall inrättas en särskild socialdomstol i varje län och i Stockholms stad. Domstolen skall bestå av en domarkompetent jurist såsom ordförande och två lekmän med erfarenhet i allmänna värv såsom bisittare. Beträffande den närmare organisationen framföres två förslag. Utredningens majoritet föreslår, att socialdomstolen organiseras inom länsstyrelsen resp. överståthållarämbetet med landssekreteraren eller dennes ställföreträdare, resp. underståthållaren eller kanslidirektör, såsom ordförande. En minoritet inom utredningen föreslår däremot, att socialdomstolen skall ha en fristående ställning med en ordförande, vilken bör vara eller ha varit ordinarie innehavare av domarämbete. Ordförandeskapet bör enligt detta förslag vara heltidssyssla åtminstone i Stockholm och de större länen, medan det i landet i övrigt i större eller mindre utsträckning torde komma att utgöra bisyssla vid sidan av annan tjänst.

    Bestämmelser om socialdomstolens organisation och handläggningen vid denna upptages i ett förslag till lag om socialdomstol. Utformningen av handläggningsordningen har skett i syfte såväl att tillgodose den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet som att åstadkomma ett smidigt och effektivt förfarande för genomförande av de inom de olika vårdområdena erforderliga ingripandena. Handläggningen vid socialdomstolen bör — för att domstolen skall få en fullt fristående ställning — ske under medverkan av två parter, en allmän och en enskild part. Det allmännas intresse skall därvid tillvaratagas av den myndighet, som inom varje tillämpningsområde har att föranstalta om ingripande. Handläggningen bör i stor omfattning präglas av muntlighet. Part skall äga anlita ombud eller biträde vid utförande av sin talan. Under vissa förutsättningar skall domstolen för enskild part kunna förordna biträde på det allmännas bekostnad, s. k. offentligt biträde. Domstolen skall äga höra vittnen på ed.
    Inom nu berörda områden med undantag för lösdrivarna skall socialdomstolen även äga pröva beslut rörande kvarhållande å och utskrivning från anstalt.

 

    1I fråga om barnavårdsnämnds åtgärder mot barn och ungdom förutsättes, att de i den nya barnavårdslagen upptagna reglerna skall i huvudsak bestå. 

716 NOTISER    Beträffande åtgärder mot försumliga försörjare — ett område där gällande lagstiftning utsatts för stark kritik — framlägger utredningen ett förslag till ny lagstiftning. Enligt förslaget skall ankomma på socialdomstol att efter ansökan av barnavårdsnämnd eller socialnämnd besluta i fråga om intagning i arbetshem. Förordnande skall kunna meddelas om villkorligt anstånd med verkställigheten av sådant beslut. Utskrivning från arbetshem bör i regel vara villkorlig.
    Utredningen förordar beträffande frihetsberövanden enligt sinnessjuklagen en utbyggnad av organisationen med lokala nämnder vid sinnessjukhusen och en i vissa avseenden vidgad kompetens för nämnderna. Frågor om tvångsintagning å sjukvårdsinrättning enligt epidemilagen och lex veneris bör i princip kunna prövas vid socialdomstol. Utredningen föreslår dock icke ett omedelbart införande av en sådan ordning. Vad slutligen angår utlänningslagstiftningen skisserar utredningen en ordning, enligt vilken den som tagits i förvar enligt utlänningslagen skall äga möjlighet att påkalla hovrätts prövning av förvarstagandet.
    Ordf. i utredningen har varit häradshövdingen E. Alexanderson och sekr.hovrättsrådet H. Nordqvist.

H. N.