NOTISER    

 

Per Santesson 70 år. När f. d. justitierådet Per Santesson den 22 april fyller 70 år, finns anledning att uppmärksamma en lång och betydande ämbetsmannagärning.
    I stora drag överensstämmer utvecklings- och befordringsgång med den som är kännetecknande även för andra ledamöter av Högsta domstolen. Från vanlig tingsmeritering såsom utgångspunkt gick vägen till Svea hovrätt och därifrån till utredningsarbete i justitiedepartementet. Lagstiftningsuppgifterna blev sedan allt flera och långvarigare, med avbrott för ett kort förordnande i nedre justitierevisionen. Efter tjänstgöring såsom byråchef i socialdepartementet och motsvarande uppdrag i justitiedepartementet följde den mest givande insatsen: såsom mångårig ledamot i processlagberedningen. Då Per Santesson 1939 utnämndes till justitieråd och därmed fick ägna sig åt domarvärv, hade han förut passerat befordringar till hovrättsråd och revisionssekreterare. De två senaste åren av ämbetstiden i Högsta domstolen har han varit ordförande på avdelning. Han har även innehaft det maktpåliggande ordförandeskapet i restitutionsnämnden.
    Med skarpsinne och grundliga kunskaper förenar Per Santesson den oskattbara förmågan att tränga direkt till kärnan i lagstiftningsärendet eller det invecklade rättsfallet. Kritiskt och med kylig blick genomskådar han sken och utanverk, och han avslöjar obarmhärtigt grumliga tankar och uttryckssätt. I ämbetsutövningen har god svensk tradition hållits oavlåtligt levande.
    Lagskrivarens och domarens arbete utföres till stor del i det slutna rummet. I Per Santessons fall har väl egen anspråkslöshet i sin mån bidragit till att verksamhet och resultat ej kommit synnerligen i rampljuset. Så mycket mera aktad och uppskattad har den förnämlige juristen blivit inom kretsen av medarbetare, vilka uppmärksamt lyssnat till hans vägande ord under överläggningarna och nu fått tillfälle att bringa honom sin hyllning.
 

Harry Guldberg

 

    Nekrologer över Kinberg och Schlyter. Årgång 1961 av den Bulletin, som utges av Société internationale de criminologie, inledes med tre artiklar omprof. Olof Kinberg. Doktor Carl-Gustaf Berglin skildrar hans vetenskapliga åskådning och hans personlighet. Skildringen är intressant genom förf:s in-

gående förtrogenhet med Kinbergs tankevärld och belyses med citat av brev och muntliga yttranden. Doktor Gunnar Inghe redogör för Kinbergs teoretiska och praktiska insatser på psykiatriens, rättspsykiatriens, kriminologiens, kriminalpolitikens och alkoholistvårdens områden. Generalsekreteraren i sammanslutningen Jean Pinatel ger en inträngande analys av Kinbergs betydelse för den kriminologiska vetenskapen under jämförelse mellan hans åsikter och andras. Artiklarna äro skrivna med ett personligt engagemang som gör dem i hög grad läsvärda.
    Bulletin de la Société internationale de défense sociale innehåller också, i årgång 1960 nr 5, minnesord med anledning av Kinbergs bortgång, skrivna av den belgiske domaren S. C. Versele.
    En dödsruna över den bortgångne tecknas i Revue internationale de criminologie et de police technique för år 1960 (s. 158). I Revue de science criminelle et de droit pénal comparé för år 1960 (s. 525 f) har ledamoten av franska kassationsdomstolen Marc Ancel ägnat Kinberg en varmhjärtad hyllning, varvid han uppehåller sig vid den avlidnes förbindelser med Frankrike och dess kultur.
    Samma tidskrift innehåller i nämnda årgång (s. 134) en dödsruna över presidenten Karl Schlyter, vari hänvisas till den artikel Ancel skrivit om honom i årgång 1959 (s. 916 f) med anledning av hans 80-årsdag. Minnesord med anledning av hans bortgång ägnas honom även i den andra nyssnämnda franskspråkiga tidskriften för år 1960 (s. 77).
    Bd 72 av Zeitschrift für die gesamte Strafrechtswissenschaft inledes med en nekrolog över Schlyter, skriven av doktor Gerhard Simson. Denne skildrar med värme Schlyters kriminalpolitiska strävanden mot bakgrunden av hans humanitet och sociala ansvarskänsla.
    I ovannämnda nummer av den Bulletin som utges av Société internationale de défense sociale ingår även en nekrolog över Schlyter skriven av prof. Ivar Strahl.
    Prof. E. Makino har i The Keisei, Japanese Journal of Criminal Law and Criminology för år 1960 (s. 335 f) ägnat några minnesord åt Schlyter, om vilkens bortgång han underrättats såsom läsare av Nordisk kriminalistisk årsbok. Prof. Makino går i sin nekrolog in på det svenska skyddslagsförslaget, som varit föremål för en artikel i den japanska tidskriften. Han säger, att det finns två vägar för en straffrättsreform. Den ena är den som anvisas av det nu aktuella tyska strafflagsförslaget, den andra skyddslagsförslagets. Om det senare förslaget säger han, att det utgör ett särskilt värdefullt material att hänvisa till vid revisionen av den japanska strafflagen.

I. S.