NOTISER    

 

Sveriges Juristförbund. Juristernas fackliga verksamhet har för 1961 präglats av det 2-årsavtal, som arbetsmarknadens parter träffade på våren 1960 för de statliga, kommunala och enskilda sektorerna. På grund härav har förhandlingsverksamheten inskränkt sig till förhandlingar om vissa specialfrågor. På den statliga sektorn har således förhandlingar ägt rum rörande tjänsteförteckningen, reglementsfrågor samt särskilda ersättningar (B- och C-frågor). På sedvanligt sätt ägde dessa förhandlingar rum i början av år 1961 och resulterade i en överenskommelse den 29 mars. I enlighet med bestämmelserna

NOTISER 511i 1960 års avtal med civildepartementet bedrevs förhandlingarna under fredsplikt, vilket kom att påverka förhandlingsresultatet. Utfallet av förhandlingsomgången för juristförbundets del blev av mindre omfattning förmodligen beroende på att 1960 års avtal, som bl. a. innehöll förbättring av den reglerade befordringsgången och höjning av chefslönerna, gav ett särskilt gynnsamt resultat för juristförbundets medlemmar. Detta framgår nämligen av en av Saco gjord bearbetning av 1960 års personalstatistik, som visar att juristlönerna inklusive de generella tilläggen under observationstiden (1/10 1959—1/10 1960) stigit med 10,2 %, d. v. s. mer än övriga akademikerlöner.
    Förutom den centrala förhandlingsuppgörelsen har förbundet haft förhandlingar med civildepartementet rörande vissa särfrågor, bl. a. upprustning av taxeringsorganisationen och omorganisation av bostadsstyrelsen samt lönesättningen för tjänsterna vid det nybildade riksförsäkringsverket och den nya domstolen på socialförsäkringens område, försäkringsdomstolen.
    Beträffande reglementsfrågor kan bl. a. nämnas att förhandlingar ägt rum med civildepartementet angående en omläggning av arbetstiden för statstjänstemännen så att fria lördagar skulle kunna åtnjutas under sommarhalvåret. Förhandlingsresultatet förelades 1962 års riksdag, vilken också godkände uppgörelsen. Härigenom kan statstjänstemännen åtnjuta fria lördagar under tiden april—oktober med början fr. o. m. 1962.
    För den kommunala sektorn har förbundet under året haft centrala förhandlingar med Svenska landstingsförbundet angående lönegradsplaceringen av juristtjänsterna vid landstingens rättshjälpsanstalter. Centrala förhandlingar har också under året upptagits med Svenska stadsförbundet beträffande centrala tjänsteförteckningar för stadsdomare, polisjurister och åklagare, jurister vid städernas rättshjälpsanstalter, kommunalborgmästare, stadsfogdar och kronokamrerare. Tidigare ingångna avtal för dessa grupper utlöper med utgången av år 1961. Förhandlingarna har slutförts under våren 1962.
    På den enskilda sektorn har förbundet fört direkta förhandlingar med såväl arbetsgivare som deras organisationer i lägen, där de enskilda medlemmarna inte kunnat få sina berättigade intressen tillgodosedda. Förhandlingarna har medfört goda resultat för berörda jurister.
    För att få en kartläggning av lönenivån efter de allmänna lönejusteringar, som förekom dels genom generella tillägg för 1960 och 1961 dels genom pensionsavlösningen, inhämtade förbundet lönestatistiska uppgifter av sina privatanställda medlemmar per d. 1 febr. 1961. Förbundet har därefter med utgångspunkt från lönestatistiken biträtt sina medlemmar på olika sätt. Främst har det varit fråga om råd i enskilda löneaktioner.
    För advokater med egen verksamhet har frågan om en förändring av ATP-lagen till förmån för fria företagare varit av stor vikt. Redan 1960 tog juristförbundet efter samråd med Sveriges Advokatsamfund upp dessa problem och i anledning härav tillsattes inom Saco en särskild kommitté med uppgift att förbereda en framställning till K. M:t i denna fråga. Framställningen resulterade under 1961 i att ändringar gjordes i ATP-lagen innebärande att företagare och fria yrkesutövare jämställdes med löntagare i fråga om möjligheten att få inkomstunderlag pensionsgrundande för allmän tilläggspension. Diskrimineringen av de fria yrkesutövarna har därigenom numera upphört.
    En viktig fråga för förbundet har varit utformningen av förhandlingsrätten för de offentligt anställda tjänstemännen. Huvudprinciperna i det förslag till reformerad förhandlingsrätt för statstjänstemännen, som under 1960 fram-

512 NOTISERlades av förre landshövdingen Olle Ekblom, godtogs av arbetsmarknadens parter i deras remissvar. I början av juni 1961 upptog civilministern överläggningar med Saco, Statstjänarkartellen, SR och TCO i frågan om statstjänstemännens förhandlingsrätt. Civilministern redovisade i slutet av året efter ett flertal överläggningar med personalorganisationerna de riktlinjer, som regeringen ansåg borde ligga till grund för det fortsatta arbetet. Dessa innebar bl. a. att statstjänstemännen får rätt att träffa kollektivavtal rörande löne- och anställningsvillkoren, att de oavsett anställningsform i princip får rätt att vidtaga stridsåtgärder, att till förebyggande av samhällsfarliga konflikter inom ramen för ett huvudavtal tillskapas en arbetsmarknadsnämnd av den typ som finns på den enskilda arbetsmarknaden, att vissa frågor rörande anställningsförhållandet, som är av den karaktär att de ensidigt skall avgöras av arbetsgivaren, skall hänföras till en särskild tjänstemannalag samt att ett särskilt organ utanför civildepartementet skall inrättas med uppgift att föra förhandlingar med personalorganisationerna. Ett genomförande av dessa intentioner nödvändiggör en grundlagsändring, varför en reform inte kan tänkas genomförd förrän tidigast 1965.
    Förbundets tidskrift Juristnytt har under året utkommit med 19 nummer. Av annan ideell verksamhet må nämnas, att förbundets kursråd arrangerat fortbildningskurser i Stockholm i ämnena budgetteknik och företagsbeskattning. Vidare har i samarbete med advokatsamfundets södra avdelning anordnats kurs i civilprocessrätt samt förberetts en kurs i Malmö i kriminologi. Samarbetet med pressens organisationer har under året fortsatt och en kontaktkonferens mellan journalister och jurister arrangerats i januari i Umeå. Förbundet har vidare deltagit i en kontaktkonferens i Gävle mellan socialvårdstjänstemän och jurister.
    Antalet till förbundet anslutna medlemmar uppgick d. 31 dec. 1961 till 5 756.
    Förbundets fullmäktige sammanträdde till ordinarie möte i Stockholm d. 6 maj där följande förbundsstyrelse valdes: ordf.: borgmästare Carl Svennegård, förste v. ordf.: stadsfiskal Lennart Asplund, andre v. ordf.: prof. Per Stjernquist, övriga ledamöter: kommunalborgmästare Karl-Erik Bergquist, byråchef Bengt Bohman, assessor Nils Edwall, förste stadssekreterare Lars B.Elgh, lagman Olof Engqvist, hovrättsrådet Per-Erik Fürst, tingsdomare Nils Källoff, direktör Gunnar Leo, bankkamrer Jan Måhlén, förbundsjurist Lennart Ramnek, byrådirektör Folke Råberg, byrådirektör Jan Tengwall, adv. Frank Hallis Wallin och förste länsassessor Carl Gustaf Wennberg med suppleanterna tingsnotarie Per Assarson, landsfogde Robert Clémentz, förste kanslisekreterare Sten G. Olsson och rådman Allan Sandberg.
    Förbundsstyrelsens arbetsutskott har bestått av stadsfiskal Lennart Asplund, ordf., hovrättsrådet Per-Erik Fürst, byrådirektör Folke Råberg, bankkamrer Jan Måhlén och förbundsjurist Lennart Ramnek.
    Förbundets remissutskott har haft följande sammansättning: hovrättsrådet Per-Erik Fürst, ordf., landsfogde Robert Clémentz, direktör Sven Ivar Ivarsson och byråchef Stig Swanstein.
    Förbundets sektioner hade 1961 såsom ordförande följande personer: egen verksamhet: adv. Frank Hallis Wallin; central statsförvaltning: förste kanslisekreterare Sten G. Olsson; enskild tjänst: direktör Bertil Lidgard; kommunalförvaltning: kanslichef Stig Radhe; lokal statsförvaltning: landssekreterare Erik Axelson; polis- och åklagarväsende: landsfogde Robert Clémentz; kom-

NOTISER 513munala domstolar: borgmästare Björn Widegren; statliga domstolar: hovrättsrådet Gudmund Ernulf; vetenskapligt verksamma: prof. Leif Mutén; Sveriges Yngre Juristers förening: förbundsjurist Lennart Ramnek.
    I lokalavdelningarna fungerade följande personer som ordförande: Blekinge: häradshövding Sven Norrsell; Jämtland och Härjedalen: rådman Carl Göran Lindelöw; Jönköping: tingsdomare Per Gunnar Blomdahl; Kalmar: länsassessor Birger Carle; Kronoberg: häradshövding Sven B. Jacobson; Norrbotten: länsassessor Karl-Erik Hansén; Norrköping-Söderköping: rådman Carl Janssen; Skaraborg: stadsfiskal Nils Nordin; Skåne: assessor Sven Klemendz; Stockholm: adv. Sigvard Olsson; Uppland: kronokamrer Bengt Åkerstedt; Värmland: förste länsassessor Bertil Geijer; Västra Sverige: tingsdomare Nils Källoff; Västra Östergötland: stadsfiskal Kurt Persson.

G. L.