Den trettonde nordiska studentjuriststämman ägde rum i Finland d. 5—15 juni 1962. Stämman öppnades officiellt i Helsingfors' universitets lilla festsal under närvaro av president Kekkonen och ett flertal andra honoratiores. Juridiska fakultetens dekanus prof. Ilmari Melander höll därefter ett inledningsföredrag om rätten till skydd för den personliga intimiteten, där han tog upp de problem som uppstått genom de senaste decenniernas tekniska utveckling på bl. a. ljudåtergivningens och fotograferingens områden (bandspelare, teleobjektiv osv.). Han ifrågasatte om de nordiska ländernas lagstiftning uppfyller de krav som man kan ställa mot bakgrund av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europarådets konvention i samma ämne, i vilka urkunder man fastslagit principen om skydd för privatlivets helgd. Prof. Melander betonade vikten av nordiskt lagsamarbete på detta område.
    Efter öppningshögtidligheten bjöd Helsingfors' stad på lunch i Stadshuset. På eftermiddagen reste så stämmodeltagarna med buss till Airisto turisthotell i Åbolands skärgård, där ett omväxlande och givande program vidtog.
    Som huvudtema för stämmans föredrag och diskussioner hade man valt »Juridiken i det mekaniserade samhället». Här kan endast några glimtar ges från det digra programmet. Prof. Svante Bergström behandlade i sin föreläsning upphovsrätten och de nya tekniska hjälpmedlen. Många svåra avvägningsfrågor hade gjort sig gällande, bl. a. för televisionens del. Vem är upphovsman till televisionsbilden, hur skall fotografering av en televisionsbild bedömas och vad är offentligt återgivande i lagens mening?, var några av de problem som aktualiserats.
    Den internationella rättens inverkan på den nationella rätten var titeln på doc. Carsten Smiths föredrag. Han uppehöll sig vid en av de centrala frågeställningarna inom ämnet, nämligen användandet av folkrätt vid nationella domstolar. Ett alltmera vidgat internationellt samarbete förutsatte enligt Smith en omfattande reception av folkrätten i den nationella rätten. (För den intresserade kan nämnas att Carsten Smiths föredrag numera finns publicerat i TfR 1962 s. 182 ff.)

NORDISKT OCH INTERNATIONELLT 767    I sin föreläsning om konkurrensbegränsningar och offentlig kontroll berörde prof. William von Eyben bl. a. den förening av juridiska och ekonomisk-politiska synpunkter som måste göra sig gällande vid bedömandet av karteller och prisregleringar. Den traditionelle juristens bristande utbildning i ekonomisk-politiska frågor gjorde honom mindre skickad att företaga sådana bedömanden, ansåg von Eyben och tecknade ett framtidsperspektiv där kanske juridiken förändras och juristen blir något av en »samhällstekniker». von Eyben gav även en intressant exposé över de problem, som kan komma att uppstå vid en anslutning till EEC, vad avser de begränsade möjligheterna att i sådant fall upprätthålla en kartellagstiftning vid sidan av Rom-traktaten.
    Jur. dr Tauno Suontausia inledde en diskussion om atomrisker i anslutning till de förslag till rättslig reglering av ansvarigheten, som utarbetats av bl. a. OEEC och de nordiska länderna. Det framgick att man var enig om fyra grundläggande principer, nämligen strikt ansvar för innehavaren av atomanläggning, övervältring av ansvaret till innehavaren, begränsning av dennes ansvarighet samt obligatorisk försäkringsplikt eller skyldighet att på annat sätt säkerställa skadeståndsansvaret.
    Frågor om strikt ansvar blev även föremål för behandling i prof. Hans Thornstedts föreläsning om straffrättsliga sanktioner i näringslivet. Bland de problemställningar som togs upp kan nämnas svårigheterna att använda straffrättsliga påföljder beträffande verksamhet som berör flera länder och de särskilda frågor som uppstår vid massbrottslighet såsom trafikförseelser. Även placeringen och fördelningen av ansvaret för lagöverträdelser i ett företags verksamhet diskuterades ingående, och det svenska systemet med s. k. företagaransvar konfronterades med systemet att låta straffet drabba den juridiska personen som sådan, vilket i viss utsträckning förekommer i de övriga nordiska länderna. Thornstedt ansåg att en avkriminalisering borde ske på stora områden av specialstraffrätten och framhöll att straffet ofta användes som sanktion av ren slentrian. Flera andra möjligheter stod till buds, såsom vitesföreläggande, fastställelsetalan och förhandsbesked av myndighet.
    Under rubriken rättsliga aspekter på människans relationer till omgivningen behandlade doc. E. J. Manner det omfattande problemkomplex som uppstått genom den allt hårdare exploateringen av våra naturtillgångar för tätbebyggelse och industriella ändamål. Genom den snabba tekniska utvecklingen på senare år var grannelagsrätten i sedvanlig betydelse icke tillräcklig för att ge effektivt skydd mot jordförstöring och förorening av vatten och luft. Också bevarandet av havets naturtillgångar hade aktualiserats.
    Det andra internationellträttsliga inslaget under stämman svarade jur. dr Isi Foighel för. Han talade om folkrätten och den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Efter att ha ansetts i stort sett färdigutbildad vid slutet av andra världskriget har folkrätten vaknat upp till en ny och frisk tillvaro med nytt och viktigt innehåll, som Foighel uttryckte det. Den utveckling som ägt rum hade orsakats av bl. a. framväxten av nya nationalstater i områden som tidigare varit kolonier, tekniska och ekonomiska behov i utvecklingsländerna och icke minst tillkomsten av de många internationella organisationerna.
    De ständigt aktuella rättssäkerhetsspörsmålen behandlades av prof. Torstein Eckhoff i en föreläsning om statsmakt och rättssäkerhet i det mekani-

768 NORDISKT OCH INTERNATIONELLTserade samhället. Eckhoff framhöll hur den tekniska utvecklingen icke endast fört till en ökning av statens makt utan även till en maktförskjutning mellan statsorganen. Samtidigt som folkrepresentationens formella kompetens alltsedan parlamentarismens genombrott utvidgats på bekostnad av den verkställande maktens, hade — särskilt under de senaste decennierna —folkrepresentationens reella inflytande reducerats till förmån för regeringen och förvaltningen. Orsaken till detta låg bl. a. i det förhållandet att statensverksamhet blivit så omfattande och komplicerad, att de folkvalda representanterna fick inskränka sig till att »strö sand» på förslagen eller eventuellt delegera sin myndighet. Huruvida denna utveckling utgjorde en fara för rättssäkerheten blev föremål för livlig diskussion.
    En fyllig information om nordisk aktiebolagsrätt gav prof. Curt Olsson. Han redogjorde för arbetet i den kommitté, vilken söker få till stånd gemensamma bestämmelser i de nordiska ländernas aktiebolagslagar. Det långvariga samarbetet på detta område hade bedrivits med olika intensitet under skilda tider och genom att man från dansk sida förbehållit sig rätten att antaga en ny lag utan att avvakta förhandlingsresultatet fick nog tanken på en helt gemensam nordisk lag tillsvidare skrinläggas, men prof. Olsson trodde ändå att samarbetet skulle kunna bli fruktbart när det gällde viktiga begränsade områden av den omfattande lagstiftningen.
    Prof. Per Stjernquist belyste i sitt föredrag om samhällsplaneringen och människorna de svårigheter som möter när man önskar tillgodose kravet på demokrati i planeringen. Den största svårigheten var enligt Stjernquist att taga ställning till betydelsen av en mängd icke mätbara sociala och psykiska behov som kan vara avgörande för människornas trivsel och hälsa. De kommunala politiska församlingarnas inflytande på planerna — det s. k. kommunala planmonopolet — var icke tillräckligt, ansåg Stjernquist, då kommunerna ofta hade egna intressen som stred mot stora befolkningsgruppers. Det kommunala planmonopolet måste därför kompletteras med andra formersom lät olika behov, förväntningar och strävanden bland befolkningen göra sig gällande redan på ett tidigt stadium i planeringsarbetet.
    Den isländske föreläsaren prof. Armann Snaevarr hade tyvärr i sista stund blivit förhindrad att närvara vid stämman, men han hade skickat sitt manus om revision av den nordiska äktenskapslagstiftningen och detta lästes upp.
    Slutligen orienterade prof. Berndt Godenhielm om det nyligen framlagda förslaget till nordisk patentlagstiftning (se ovan s. 508).
    Vid sidan av den rent fackliga delen av stämman hade de finländska värdarna arrangerat flera intressanta studiebesök. Sålunda fick de nordiska gästerna tillfälle att bese läkemedelsfabriken Farmos och Aura bryggeri i Åbo. Ett imponerande intryck av finländsk industri fick stämmodeltagarna under besöken vid Pargas Kalkbergs AB, Neste Oy:s oljeraffinaderi i Nådendal och Raisio livsmedelsfabrik i Reso. I Nådendal gjordes även en rundvandring på Gullranda, Republikens Presidents sommarresidens. Under en av pingstdagarna, som gynnades av strålande väder, gjorde man också en båtutflykt i den vackra åboländska skärgården.
    Efter tio inspirerande dagar i rättsvetenskapens och den nordiska förbrödringens tecken avslutades stämman vid en stilfull bankett på Åbo slott, som nyligen återfått sin forna glans efter en genomgripande restaurering.
    Innan man skildes åt inbjöd de isländska studenterna till nästa stämma sommaren 1964.

Jan-Olov Swahn