124 LITTERATURNOTISERNyutkomna böcker
    STEN LEWENHAUPT. Svenska högre ämbetsmän från 1634. Sthm 1962. Norstedts. 256 s. Inb. kr. 53,00.
    Uppslagsboken innehåller namn och ämbetsperioder för svenska högre ämbetsmän och chefer för statliga verk inom central och lokal förvaltning från 1634 fram till 1962. Boken är uppdelad i tre huvudperioder: 1634—1719, 1719—1809 och 1809—1961. Varje avdelning inleds med förteckningar över Konungens rådgivare. Därpå följer chefer inom kansliet och chefer för den centrala förvaltningen samt de högsta hovämbetenas innehavare. Beträffande den lokalaförvaltningen har chefer för län, provinser och kolonier, biskopar och superintendenter samt lagmän medtagits. Till sist följer inom varje avdelning lantmarskalkar och riksdagstalmän samt chefer för institutioner som hör under riksdagen.
    CARL AAGE NØRGAARD. The position of the individual in international law. Kbhvn 1962. Munksgaard. Scandinavian university books. 325 s.
    Mot bakgrunden av de internationella förbindelsernas allt större omfattning och betydelse undersöker förf. i denna gradualavhandling, hur individens folkrättsliga ställning i olika hänseenden gestaltar sig. Avhandlingen är skriven på engelska men försedd med en kort sammanfattning på danska.
    CARSTEN SMITH. The relation between proceedings and premises. A study in international law. Oslo 1962. Universitetsforlaget. Scandinavian university books. 138 s.
    I förevarande arbete behandlas frågan, om internationella domstolar äger grunda sina avgöranden i mål på omständigheter som icke åberopats av part. Dessutom diskuteras åtskilliga andra spörsmål som angår förhållandet mellan dessa domstolars dömande och parternas processuella handlande.
    OLE LANDO. Kontraktstatuttet. Hovedpunkter af den internationale kontraktrets almindelige del. Kbhvn 1962. Juristforbundets forlag. 475 s. Dkr. 53,50.
    Den internationella privaträttens lära om obligationsstatutet är ämnet fördenna omfattande danska gradualavhandling. Partshänvisningens betydelse och frågan om bestämmande av obligationsstatut, då partshänvisning saknas, behandlas utförligt i två av avhandlingens centrala kapitel.
    GEORG Lous. En sakførers rett og plikt til i straffesaker og tvistemål å meddele retten eller motparten opplysninger som ikke går i hans favør (Edisjonsplikten). Oslo 1962. Den norske sakførerforening. 119 s.
    Förf., som är norsk højesterettsadvokat, behandlar i föreliggande arbete de för advokatens ställning principiellt betydelsefulla frågor som anges i den utförliga boktiteln. Boken har belönats med pris i en av Den norske sakførerforening utlyst tävling.
    ULF BERNITZ. Bruttoprisförbudet och andra åtgärder mot konkurrensbegränsning i distributionen. Sthm 1962. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.Kr. 7,00.
    I föreliggande skrift redogöres översiktligt för innebörden av det gällande bruttoprisförbudet och för den historiska bakgrunden till förbudet. Till behandling upptages också problem rörande lockvaruförsäljning, leveransvägran, prisdifferentiering och riktpriser.
    SVEN JUNGHOLM. Föredragning. Från förberedelser till beslut. Sthm 1962.Norstedts. Kr. 14,50.
    I denna populärt hållna handbok behandlas de olika problem, som är förknippade med föredragning av ärenden. Boken tar närmast sikte på förhållandena inom enskilda företag men har en del goda råd att bjuda även dem som sysslar med föredragning inom organisationer, föreningar och statlig eller kommunal förvaltning.

Ur nordiska tidskrifter 1962

    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 4. STEN WILKENS, Fullföljdsbegränsningen hos regeringsrätten, s. 141—151. JACOB SUNDBERG, Om kommersiell biltrafik, s. 152—175. E. G. WESTMAN, Om avgifter å den allmänna rörelsen, s. 176—187.
    Juristen. Nr 19. PETER BØRDAM, Nogle spørgsmål vedrørende uagtsomme ger-

LITTERATURNOTISER 125ningsfølger, s. 439—449. JENS SØNDERGAARD, Juridisk litteratur i april og juli kvartal 1962, s. 458—470. — Nr 20. AXEL H. PEDERSEN, Udenretlig afhøring afvidner. s. 471—475, JØRGEN NIELSEN, Loven om nukleare anlæg, s. 475—480. FRANTZ THYGESEN, Den tyske dommerlov, s. 481—482. — Nr 21. A. BONIS, Ejendomsret til lejlighed, s. 483—494.
    Juristnytt. Nr 15. PER-ERIK FURST, Lag och rätt i Drottningens England,s. 321—325. — Nr 18. HARALD LJUNGSTRÖM, Domstolarna och påföljdsvalet i ungdomsmål enligt brottsbalken, s. 371—378.
    Lov og Rett. Nr 5. HENRIK BAHR, ERLING SELVIG och INGEBORG WILBERG, Høyesteretts dom i gullklausulsaken, s. 193—211. KNUT ROBBERSTAD, Minne um storemenn, s. 212—216. MAGNUS AARBAKKE, Kjettertanker om gevinstbeskatning og ektefellers formueforhold, s. 217—226. HERMAN BERGER, »Tettbygd strøk» i trafikkreglene, s. 226—232. KARL Lous, Anvendelsen av straffelovens § 263, 2.ledd., s. 232—235. — Nr 7. ANDERS BRATHOLM, 10 års diskusjon om ungdomskriminaliteten, s. 289—300. KRISTEN ANDERSEN, Operasjonsplikt og ansvarsfritagelse, s. 301—304. HENRIK BAHR, De forente staters høyesterett og vår egen, s. 305—312. ERLING SANDENE, Utkast til ny arvelov, s. 313—321.
    Nordisk Administrativt Tidsskrift. H. 4. INGEBORG WILBERG, Om parlamentarisme og ministeransvarighet, s. 223—247. INGER MARGRETE PEDERSEN, Ombudsmandsinstitutionen i Danmark, s. 248—273.
    Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Vol. 32. Fasc. 3—4.ÖSTEN UNDÉN, Realism och idealitet i utrikespolitiken, s. 139—146. HENRIK BAHR, Resultatene av Haagkonferansens niende samling, s. 147—208. R. Y. JENNINGS, The Limits of state Jurisdiction, s. 209—229. MARC-ANDRÉ EISSENThe European Convention on Human Rights and the Duties of the Individual, s. 230—253.
    Pris- och kartellfrågor. Nr 6, 7, 8, 9—10. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 525—541, 723—728, 795—796. Meddelanden från ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, s. 649—655, 721—722, 791—794.
    Samraadet. Nr 11. BENT CHRISTENSEN, Reglerne om statstjenestemænds forflyttelse, s. 130—135.
    Skattenytt. Nr 11—12. LEIF MUTÉN, Rätt beskattningsår, s. 417—422.
    Stadsbyggnad. Nr 2. PETER WESTERLIND, Samverkan mellan fastigheter och regler härför, s. 36—45.
    Statistisk tidskrift. Nr 11. Brott som kommit till polisens kännedom, s. 758— 763.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 5. GUSTAF PETRÉN, Statsrättsliga spörsmål vid Sveriges deltagande i internationella organisationer, s. 359—382. STIG HALLESVIK, Partimotsättningarna vid 1771—72 års riksdag som bakgrund till Gustaf III:s statskupp, s. 383—405. HJALMAR FREDELIUS, Riksdagsledamöternas immunitet enligt 110 § regeringsformen, s. 435—450.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 3—4. NILS KVARBY, L. BERNSVEDEN, Ersättningsfrågor vid reglering av markanvändning för fritidsändamål, s. 294—316. —H. 5. ULF CERVIN, Om rätt stamfastighetsbeteckning vid tjugoårig hävd, s. 387—413. LARS ELENBORG, PM rörande sekretessbestämmelser för kartor och liknande handlingar, s. 414—423.
    Svenska stadsförbundets tidskrift. Nr 19. E. G. WESTMAN, Är sekretessen i stadsplaneärenden nödvändig?, s. 758—762, 779.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 2. GUNNAR MARNELL, Vårdarutbildning av ny typ, s. 20—22. LARS SJÖSTRAND och SVEN-OLOV SAMUELSON, Kriminalvård och barnavård för villkorligt dömda i åldern 15—17 år, s. 23—25. — Nr 3. STAFFAN RUDSTEDT, Frigång, s. 29—34.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 5. TORKEL OPSAHL, En moderne forfatningunder debatt, s. 369—412. ERIK COLBAN, Domstolenes prøvelsesrett overfor forvaltningsakter av skjønnsmessig art, s. 413—429. Från dansk, finsk och norskpraxis, s. 430—500.
    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 5. WILH. PENSER, I vad mån är, vid avstående av arv, mottagaren dödsbodelägare?, s. 563—566. Från praxis i arvodesärenden, s. 581—588.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 6. CURT OLSSONNågot om jämkning av skadestånd i aktiebolag och ideell förening, s. 495—505. GÖRAN PORTIN, En fråga om solidariskt ansvar, s. 524—534. TORE MODEENRösträtten vid kommunala val, s. 535—561. EDWARD ANDERSSON, Den skatterättsliga behandlingen av aktier som rörelsetillgångar, s. 562—585.

C. H.