MO:s ämbetsberättelse. Större delen av den till 1963 års riksdag avgivna ämbetsberättelsen upptages av redogörelser för ett tämligen stort antal ärenden som föranlett åtal eller åtgärder för disciplinär bestraffning. Även åtskilliga andra ärenden av mera allmänt intresse refereras utförligt. I ett av dessa aktualiseras den militära lydnadspliktens omfattning och i ett annat spörsmålet, huruvida åklagare, då han till rättens prövning hänskjuter fråga om förvarsarrests bestånd, äger självständigt åberopa grund för förvarsarresten. I sistnämnda fråga uttalar MO, att domstol visserligen i samband med fällande dom kan oberoende av yrkande förordna om förvarsarrest men eljest vid prövning av fråga huruvida förvarsarrest skall bestå icke äger beakta annan grund än den som den bestraffningsberättigade chefen angivit samt att åklagaren därför saknar befogenhet att vid hänskjutandet till domstol självständigt åberopa grund för förvarsarresten.
    Ämbetsberättelsen avslutas med ett för ämbetsberättelserna 1950—63 gemensamt sakregister.

H. D-s

    Den nordiska rättsgemenskapen och EEC. En svensk association till den europeiska ekonomiska gemenskapen skulle medföra betydande konsekvenser även då det gäller utformningen av svensk lagstiftning på olika områden. De många problem som sammanhänger härmed har i stor utsträckning redan gjorts till föremål för utredningar av skiftande slag. På det departementala planet har arbetsgrupper tillsatts med uppgift att klarlägga vissa hithörande frågor.
    Om ett eller flera av de nordiska länderna tillträder EEC, kan speciella problem uppkomma i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla den nordiska rättsgemenskapen. Nordiska rådet har vid sin session 1962 haft sin uppmärksamhet riktad härpå och i en rekommendation hemställt till regeringarna att gemensamt överväga dessa frågor och att vidtaga de enligt regeringarnas uppfattning i sådant hänseende nödvändiga åtgärderna. De nordiska justitieministrarna har därefter beslutat förorda att ett samarbetsutskott tillsattes för att utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska länderna skulle bli medlem av eller på annat sätt tillträda EEC. För att deltaga i det

vid justitieministermötet förordade samarbetsutskottet har från svensk sida tillkallats två sakkunniga (se SvJT 1963 s. 79). I uttalande till statsrådsprotokollet pekar den svenske justitieministern även på vissa andra rättsligaspörsmål av gemensamt nordiskt intresse, vilka bör tagas upp inom ramen för det planerade utredningsarbetet. Bl. a. omnämner han frågan, vilken legislativ form som bör väljas för genomförandet i den nationella lagstiftningenav Romfördraget eller däremot svarande fördrag samt de avtal, som anknyter därtill, ävensom av sådana för den gemensamma marknaden bindande beslut som fattas av organen inom EEC.

H. D-s