GÖRAN PORTIN. Om köpares dröjsmål med särskild hänsyn till mora accipiendi. Ekonomi och samhälle. Skrifter utgivna av Svenska Handelshögskolan Nr 7. Helsingfors 1962. Söderströms. 309 s. Fmk 16,00.

    I sin ovannämnda avhandling har dr GÖRAN PORTIN tagit upp ett ämne som i nordisk köprättslig litteratur icke ingående behandlats, frågan om köpares dröjsmål vid köp av lös egendom. Författaren har utgått från indelningen i köpares betalningsmora och hans dröjsmål med mottagandet av säljarens prestation. Vartdera slaget av dröjsmål behandlas först fristående. Tyngdpunkten har dock förlagts till senare avsnittet. Verket avslutas med ett kapitel som satts under rubriken »Sammanfattande synpunkter på rättsfiguren mora accipiendi».
    Avsikten med undersökningen har varit dels att beskriva och analysera de rättsregler som på området tillämpas i Finland mot bakgrunden av en rättsjämförelse, varvid engelsk, amerikansk, fransk, tysk och schweizisk samt skandinavisk rätt jämte förslagen till internationell köplag systematiskt beaktats, dels att företaga en kritisk undersökningav själva begreppet »mora accipiendi» och av skäl för skillnaden mel-

lan köparens betalningsmora, mora solvendi, och mora accipiendi, eller enligt författarens terminologi bristande medverkan (t. ex. köparens underlåtelse att i tid avhämta eller mottaga godset, befrakta fartyg eller uttaga godset hos fraktföraren etc.).
    Författarens huvudtes är, att det ej kan påvisas vägande skäl för att göra en skarp principiell skillnad mellan köpares betalningsmora och hans bristande medverkan utan att vid vartdera slaget av dröjsmål å köparens sida kunna tillämpas samma allmänna huvudregler med vissa modifikationer, betingade av olikheter i det händelseförlopp, som blir en följd av dröjsmålet. Kritiken riktar sig emot gängse uppfattningar i den juridiska litteraturen bl. a. i Finland men även emot grunderna för §§ 28—37 i de skandinaviska köplagarna, vilka bygger på tanken att köparen, som är förpliktad att erlägga köpeskillingen, icke i samma mening är skyldig att mottaga godset.
    Författaren ser sak enligt kärnan i fråga om köparens bristande medverkan icke i en diskussion om köparens ställning som »borgenär» utan i det sakförhållandet att köparen genom sitt dröjsmål mer eller mindre betungar säljaren utöver det som avtalats eller förutsatts. Enligt författaren vore den mest ändamålsenliga lösningen av här uppkommande frågor att medgiva säljaren hävningsrätt vid väsentligt »kontraktsbrott» och skadestånd enligt samma regler som vid köparens betalningsmora, säljarens mora och fel i köpgodset. En sådan lösning behövde icke medföra att reglerna rörande t. ex. försäljningsrätt (KöpL 34 §) och ersättningsskyldighet (KöpL 36 §) vore överflödiga.
    Författarens sakliga framställning ger en verklighetstrogen bild av rättsläget i Finland på ifrågavarande område. Med sin kritik, som synes hava träffat vissa svagheter i traditionella uppfattningar, har dr Portin givit ett beaktansvärt bidrag till vår köprättsliga litteratur.

Matti Ylöstalo