Professional Secrecy and the Journalist. IPI Survey No. 6. Published by The International Press Institute. Zürich 1962. 242 s.

    Det internationella pressinstitutet i Zürich har sedan sin tillkomst verkställt en rad undersökningar, som bl. a. rör pressfriheten och presslagstiftningen i skilda länder. Undersökningarna har stort komparativt värde, även om de inte alltid behandlat centralt juridiska frågor utan mer allmänt journalistiska ämnen. Den nu föreliggande skriften om journalisters rätt att vägra omtala vad de erfarit i förtroende, även som vittnen inför domstol, och deras plikt att inte avslöja sina källor har emellertid direkt intresse för juristen. Den avser förhållandena i 20 länder, däribland Sverige. Det visar sig att en i det närmaste komplett med t. ex. läkarens jämförlig rätt till sekretess existerar enligt lag i Österrike och Filippinerna och att läget är närmast detsamma i 12 stater i USA samt i Sverige, Norge, Väst-Tyskland och Schweiz. I flera andra länder syns domstolarna vara angelägna att inte alltför hårt driva igenom den vittnesplikt som i princip åvilar journalisterna. I översikten från Sverige saknar man ett klarläggande av det förhållandet, att i ett tryckfrihetsmål fråga ej må resas om författarskapet till ett bidrag i en tidning ellerom den källa från vilken en nyhet inhämtas. Undersökningen tar inte heller klar ställning till distinktionen mellan tryckfrihetsmål, där rätten och plikten att inte röja källan motiveras av tryckfrihetsintresset, och andra mål, där det judiciella utredningsintresset är att väga mot ett allmänt intresse för tidningarna och tidningsmännen att slippa omtala vad de fått veta i förtroende eller från vem en uppgift härrör. Detta är beklagligt, ty ett ställningstagande till frågan om lämpligheten av att helt befria journalisten från plikten attsom vittne i vanliga civilmål eller brottmål omtala en för sakens bedömande relevant omständighet, som han fått vetskap om i sitt yrke, förutsätter en ingående jämförelse av tidningsmannens värv ur social synpunkt med detsom åvilar en läkare, präst eller advokat.

H. E.

 

Kenny's Outlines of Criminal Law. 18th ed. by J. W. CECIL TURNER. Cambridge 1962. Cambridge University Press. LXVIII + 658 s. 60sh.

    I den nya upplagan av detta standardverk har beaktats lagstiftning och prejudikat som tillkommit sedan 1958, då föregående upplaga utkom (jfr SvJT 1958 s. 448). Det kan konstateras att rättsutvecklingen i England, liksom annorstädes, medfört att området för domstolarnas fria rättstillämpning alltmer vidgats. Några plötsliga och genomgripande förändringar är det emellertid inte fråga om. Och fortfarande gäller t. ex. att den engelska motsvarigheten till den svenska bestämmelsen om straff för den som skyddar brottsling icke tillämpas på en hustru som söker skydda sin make — det anses, i England, vara en hustrus plikt att alltid bistå sin make och bevara hans hemligheter — men väl på mannen som skyddar sin hustru.

S. R.