Juristernas fackliga verksamhet. Sveriges Juristförbund håller fullmäktigmöte vartannat år. Sådant möte hölls i år på rådhuset i Malmö d. 25—26 maj. Som vanligt deltog företrädare för juristförbunden i Danmark och Finland samt för Norges Akademikersamband. Från Danmark kom direktör Ove Madsen, från Finland jur.dr Jaakko Uotila och från Norge byråsjef Torkjel Nesheim. Svenska gäster var landshövding Gösta Netzén, adv. Torsten Lundius, företrädare för Sveriges Advokatsamfund, samt de tre herrar, som från estraden inledde mötet med debatt om »Rättssäkerheten i förvaltningen», redaktör Kaj Björk, adv. Wilhelm Penser och docent Gustaf Petrén.
    Efter debatten begynte förhandlingarna rörande de stadgeenliga ärendena med prof. Leif Mutén såsom ordförande.
    Juristförbundets styrelse fick följande sammansättning: borgmästare Carl Svennegård, Linköping, ordf., stadsfiskal Lennart Asplund, Sthm, 1 :e v. ordf., prof. Per Stjernquist, Lund, 2:e v. ordf., bitr. jurist Per Assarson, Ängelholm, kommunalborgmästare Karl Eric Bergquist, Mölndal, byråchef Bengt Bohman, Sthm, landsfogde Robert Clémentz, Uppsala, t.f. rådman Nils Edwall, Sthm, förste stadssekr. Lars B. Elgh, Norrköping, hovrättsrådet Per-Erik Fürst och byrådirektör Karl-Erik Herngård, Sthm, adv. Åke Holmberg, Ystad, häradshövding Nils Källoff, Trollhättan, direktör Gunnar Leo, förbundsjurist Lennart Ramnek och byrådirektör Folke Råberg, Sthm, samt förste länsassessor Carl Gustaf Wennberg, Luleå, ledamöter, tingsnotarie Gunnar Granquist, Norrtälje, byråchef Sten G. Olsson, Göteborg, rådman Allan Sandberg, Hälsingborg, samt kammarrättsfiskal Bertil Wennergren, Sthm, de fyra sistnämnda styrelsesuppleanter.
    Vid mötet behandlades verksamhetsberättelserna från 1961 och 1962. Av berättelserna framgår att medlemsantalet d. 31 dec. 1962 var 5 961, vilket innebär en ökning under året med 185. På förbundskansliet var vid årsskiftet 1962—1963 fyra jurister anställda, nämligen direktör Styrbjörn von Feilitzen samt förbundsjuristerna Gunnar Lundberg, Lars Bremberg och Göran Kant. Kansliet omfattade vidare kamrer, fem heltidsanställda och en deltidsanställd kvinnliga tjänstemän samt en vaktmästare.
    Balansräkningen för 1962 slutade på något över 1 000 000 kronor, vinst och förlusträkningen på något under samma belopp. Stödfondens balans-

räkning slutade på drygt 1 400 000 kronor, fondens vinst- och förlusträkning på något mer än 200 000 kronor.
    Arbetsmarknadsläget 1962 var gynnsamt för jurister. Ingen arbetslöshet förekom. Staten hade rekryteringssvårigheter, framför allt länsstyrelserna, de centrala verken och departementen. Likaså hade advokatbyråer i landsorten vissa svårigheter att nyanställa jurister. Enskilda arbetsgivare fick i övrigt sökande till lediga juristplatser, i vissa fall många sökande. — De väsentligt bättre lönerna, de modernare och bättre utrustade arbetsplatserna, de mera stimulerande arbetsuppgifterna inom den enskilda sektorn har registrerats av de unga juristerna och vänt juristströmmen, så att den nu flyter stridast mot företag, organisationer och advokatkontor. Kommunerna kan fortfarande i viss mån konkurrera, staten inte annat än rent undantagsvis med speciella befattningar.
    Förhandlingsverksamheten under 1962 ledde för medlemmarna i offentlig tjänst till lönehöjning med genomsnittligen 12 %. Siffran anses tillfredsställande. Den innebär att juristerna hävdat sig väl i jämförelse med andra grupper. Vissa kategorier, bland dem domarna, kan betraktas såsom missgynnade. Juristförbundets lönestatistik för jurister i enskild tjänst ger vid handen att lönerna inom den enskilda sektorn följt med i utvecklingen inom den offentliga och genomsnittligen höjts ungefär lika mycket.
    Antalet nyinskrivna jur. stud. vid rikets universitet under 1962 var 643, antalet avlagda jur.kand.-examina 220. Motsvarande siffror 1961 var 530 respektive 218. En viss tendens till ökad efterfrågan på jurister har förekommit under senare år men långt ifrån så stor att den svarar mot den redovisade ökningen av antalet nyinskrivna studerande ens om hänsyn tages till det bortfall, som kan beräknas ske före avlagd examen. För närvarande råder emellertid en eftersläpning, vilken medfört att tillgången understiger efterfrågan.
    Förbundets tidskrift Juristnytt har utkommit med 18 nummer om i allt c:a 400 sidor under 1962. Som tidskriftens redaktör har direktör von Feilitzen fungerat. Byråchef Mats Börjesson, Sthm, har varit redaktionssekr. I redaktionsnämnden har förutom redaktören ingått hovrättsrådet Fürst, direktör Sven-Ivar Ivarsson, Sthm, samt prof. Stjernquist, Lund.
    Förbundet avgav 1962 yttrande över 28 betänkanden, motioner och i annan form framställda förslag. Yttrandena avgavs ibland till Kungl. Maj:t direkt, ibland till SACO efter underremiss.
    Liksom tidigare år har förbundet bedrivit kursverksamhet och sänt representanter till kurser, som andra organisationer hållit. I juristförbundets regi har hållits en kurs i företagsbeskattning i Sthm och en i kriminologi i Lund. Sistnämnda kurs anordnades i samarbete med Sveriges Advokatsamfund. Tillsammans med Sveriges Advokatsamfund och Sveriges Industriförbund stod förbundet som arrangör då presidenten i EEC:s domstol, M. A. Donner, höll föredrag om denna domstol i Sthm d. 24 sept.
    Förbundets sektioner hade 1962 såsom ordförande följande personer: advokater med egen verksamhet: adv. Frank Hallis Wallin, Sthm; central statsförvaltning: byrådirektör Råberg, Sthm; enskild tjänst: direktör H. Bertil Lidgard, Sthm; kommunal förvaltning: kanslichef Stig Radhe, Sthm; lokal statsförvaltning: landssekr. Erik Axelson, Göteborg; polis- och åklagarväsende: landsfogde Clémentz, Uppsala; kommunala domstolar: borgmästare Björn Widegren, Södertälje; statliga domstolar: hovrättsrådet Gudmund

Ernulf, Göteborg; vetenskapligt verksamma: prof. Mutén, Uppsala; Sveriges Yngre Juristers Förening: förbundsjurist Ramnek, Sthm.
    I lokalavdelningarna fungerade följande personer som ordförande: Blekinge: häradshövding Sven Norrsell, Karlshamn; Jämtland och Härjedalen: rådman Carl-Göran Lindelöw, Östersund; Jönköping: hovrättsrådet Per Gunnar Blomdahl, Jönköping; Kalmar: förste länsassessor Birger Carle, Kalmar; Kronoberg: häradshövding Sven B. Jacobson, Växjö; Norrbotten: länsassessor Karl-Erik Hansén, Luleå; Norrköping-Söderköping: rådman Carl Janssen, Norrköping; Skaraborg: tingsdomare Gunnar Schnell, Skövde; Skåne: rådman Sven Klementz, Lund; Sthm: adv. Sigvard Olsson, Sthm; Uppland: kronokamrer Bengt Åkerstedt, Uppsala; Värmland: länsassessor Bertil Geijer, Karlstad; Västra Sverige: häradshövding Källoff, Trollhättan; Västra Östergötland: stadsfiskal Kurt Persson, Linköping.

P.-E. F.