Nytt delbetänkande av lagberedningen. Den beslutade stora polisreformen medför bl. a. att exekutionsväsendet från och med den 1 januari 1965 erhåller en ny organisation. Detta gör åtskilliga ändringar i utsökningslagen erforderliga. Det har vidare funnits önskvärt, att målen om betalningsföreläggande överflyttas till de nya utmätningsmännen (kronofogdarna). Lagberedningen har ansett, att en dylik reform bör beslutas i så god tid att den nya organisationen kan anpassas därefter. Beredningen har därför — med avvikelse från tidigare arbetsplan (jfr SvJT 1962 s. 75) — med förtur upptagit dessa ämnen och redovisar nu sina överväganden och förslag i ett nytt delbetänkande, Utsökningsrätt II (SOU 1963:28).
    I en första avdelning av betänkandet framläggs förslag till ny lagstiftning om lagsökning och betalningsföreläggande. Målen om betalningsföretäggande föreslås överflyttade till utmätningsman, medan lagsökningsmålen skall bli kvar hos allmän underrätt. Med hänsyn till denna uppdelning har instituten ansetts böra regleras i separata lagar. Härvid har i lagen om betalningsföreläggande inarbetats lagen den 10 juli 1947 om betalningsföreläggande för vissa fordringar på arbetslön, m. m.
    Förslaget till lagsökningslag överensstämmer i det väsentliga med gällande rätt. Viss möjlighet till fullföljd av talan hos högsta domstolen genom prejudikatdispens har dock öppnats.
    Lagen om betalningsföreläggande innehåller viktiga nyheter utöver att målen överflyttas till exekutivt organ. Sålunda skall lagen omfatta jämväl fordringar som grundas på skriftligt fordringsbevis. I viss utsträckning skall även skadeståndsfordran kunna göras till föremål för betalningsföreläggande.
    Beredningen har utformat förfarandet så att målen även efter överflyttningen från domstol smidigt skall kunna övergå i rättegång. När mål hänskjuts till rättegång, skall det åligga utmätningsmannen att översända handlingarna till den allmänna underrätt till vilken hans tjänstgöringsområde hör eller, om målet hör till arbetsdomstolen, till denna. Återvinning skall sökas hos domstol som nu sagts. Det förutsätts att gäldenären i det s. k. slutbeviset får upplysning om vad han skall iakttaga.
    Talan mot andra utmätningsmans beslut skall föras hos hovrätt. Prejudikatdispens för talan hos högsta domstolen skall i viss utsträckning kunna meddelas.

    Utmätningsman får möjlighet att bevilja fri rättegång i mål om betalningsföreläggande.
    Beträffande förslaget till lag om betalningsföreläggande har ledamoten av beredningen, hovrättsrådet Ulveson, och av en av beredningens experter, professor Welamson, avgivit särskilda yttranden i fråga om vissa specialfrågor (främst utgångspunkten för återvinningsfrist samt verkan av att återvinning ej sökts).
    En senare avdelning av betänkandet handlar om »överexekutor och utmätningsmän m. m.». Den innehåller förslag till de ändringar i utsökningslagen som omedelbart erfordras på grund av omorganisationen av exekutionsväsendet. Samtidigt har företagits de jämkningar som föranleds av magistraternas avskaffande. I åtskilliga hänseenden överensstämmer lagberedningens förslag med vad domstolskommittén föreslog i sitt år 1961 avgivna betänkande (SOU 1961:6). Förslaget medför bl. a., att utsökningslagen kommer att innehålla enhetliga bestämmelser för stad och land.
    Beredningen uttalar, att enligt dess mening överexekutorsinstitutionen framdeles bör avskaffas, men att den torde böra behållas under en övergångstid till dess revisionen av utsökningslagen slutförts. I nuvarande läge skall enligt förslaget länsstyrelse vara överexekutor i den mån ej särskilda undantag görs. Beredningen räknar med att särskild överexekutor bara kommer att förordnas för ett fåtal orter. Länsstyrelse skall ha rätt att för särskilda fall förordna därför lämpade personer att vara överexekutor, t. ex. för fastighetsauktioner.
    De nya kronofogdarna blir utmätningsmän. De skall ha möjlighet att delegera arbetsuppgifter till andra befattningshavare. Tillsynen över utmätningsmännen skall i första hand tillkomma länsstyrelserna.
    Vissa jämkningar föreslås i reglerna om förfarandet vid exekutiv auktion. Exekutiv försäljning av registrerat sjögående fartyg och av utmätt fast egendom skall enligt förslaget alltid ankomma på överexekutor, antingen den ordinarie eller särskilt förordnad sådan.
    Betänkandet innehåller även förslag till följdändringar i annan lagstiftning. Lagförslagen är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1965.
    Inom lagberedningen fortsätter arbetet på en revision av införselinstitutet likasom av reglerna om beneficium och utmätning i lön m. m. Visst förberedande arbete pågår också på konkursrättens område. Bl. a. bearbetas de svar som inkommit på en omfattande enquete rörande reformbehovet beträffande konkurs- och ackordslagarna och förmånsrättsordningen i 17 kap. HB.

H. M.