NOTISER

    Rådhusrätternas förstatligande. Domstolskommittén (se SvJT 1961 s. 413 och 621) har d. 19 okt. 1963 avlämnat sitt första betänkande. Betänkandet består av tre delar, varav endast en, benämnd »Rådhusrätternas förstatligande» (SOU 1963: 56), föreligger i tryck. De båda andra delarna har överlämnats i stencil. I betänkandet föreslås att rådhusrätterna förstatligas fr. o. m. 1 jan. 1965 samt att magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna i samband därmed avvecklas. De stencilerade delarna av betänkandet innehåller förslag till författningsändringar på grund av magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionernas avveckling jämte motiv till dessa ändringar.
    Kommittén uttalar, att rådhusrätternas förstatligande får anses vara ett

första led i arbetet på en enhetlig underrättsorganisation. Kommittén utgår från att underrättsorganisationen skall bli likformig. Även efter rådhusrätternas förstatligande kommer dock rådhusrätter och häradsrätter att tillsvidare bestå vid sidan av varandra. Kommittén föreslår dock att redan i samband med rådhusrätternas förstatligande den dualism som råder mellan den statliga domarbanan och stadsdomarbanan avskaffas och att en enhetlig ordning införes för domarutbildning och för befordran på domarbanan samt för underrätternas administration. För att utjämna skillnaderna mellan rådhusrätter och häradsrätter föreslås även vissa ändringar i rådhusrätternas organisation, såsom i fråga om tjänster, arbetsuppgifter och grunderna för fördelning av göromålen mellan olika befattningshavare. Kommittén gör även vissa principuttalanden om lokalhållningen, om domförhetsreglerna vid särskild huvudförhandling i tvistemål och om domkretsindelningen i ett framtida enhetligt underrättssystem.
    Kommittén förordar således, att staten övertager ansvaret för lokalhållningen i en enhetlig underrättsorganisation. Övertagandet bör dock ske först då efter en ny domkretsindelning lokalbehovet bättre kan överblickas. Kommittén föreslår, att även efter rådhusrätternas förstatligande staden skall åläggas hålla lokal för rådhusrätten efter samma grunder som de tingshusbyggnadsskyldige för tingshus och domsagokansli.
    Vad avser domförhetsreglerna i tvistemål förutsätter kommittén, att sedan en enhetlig underrättsorganisation genomförts alternativa domförhetsregler skall gälla, sålunda att möjlighet kommer att finnas att vid särskild huvudförhandling i tvistemål ge domstolen antingen den juristkollegiala sammansättningen med tre domare som rådhusrätt nu har i dessa fall, eller den ihäradsrätt tillämpade sammansättningsformen lagfaren ordförande och nämnd.
    Beträffande riktlinjerna för en ny domkretsindelning anser kommittén i princip böra gälla, att varje domkrets bör bli tillräckligt stor att bereda arbetsunderlag för minst tre domare samt att ej till någon ort förlägges mer än en underrätt. Vidare bör kommunerna vara de minsta byggstenarna för en domkrets och även kommunblocken bör respekteras. Tillika bör indelningen i åklagar- och utmätningsmannadistrikt beaktas. Genomförandet av en ny domkretsindelning förutsättes skola ske successivt. — Som ett resultat av pågående eller avslutade utredningar om olika städers judiciella förenande med domsaga beräknar kommittén att antalet rådhusrätter inom några år kommer att sjunka till 31. Kommittén uttalar att av dessa 31 rådhusrätter även rådhusrätterna i Nyköping, Motala, Vänersborg, Varberg och Skellefteå har alltför litet arbetsunderlag för att vid en ny domkretsindelning bestå i nuvarande form.
    Kommittén föreslår ordnandet av en gemensam domarbana i samband med rådhusrätternas förstatligande. Reglerna avses utformade i stort efter mönster av vad som nu gäller för de statliga underrättsdomarna. Utbildningsgången föreslås bli: underrättstjänstgöring som tingsnotarieaspirantoch tingsnotarie, tjänstgöring som fiskalsaspirant i hovrätt, fiskalstjänstgöring, tjänstgöring i underrätt som tingssekreterare eller fiskalskompetent biträde och slutligen som adjungerad ledamot i hovrätt. En nyhet är att fiskal i princip skall tjänstgöra i hovrätt under minst två år innan han kan förordnas som tingssekreterare och att hovrätten under denna tid skall pröva huruvida han slutligen bör godkännas på domarbanan. Underrättstjänstgö-

ringen och adjunktionen skall således icke innefatta ytterligare prövning utan endast fortsatt utbildning. För utnämning till ordinarie domare skall erfordras nio månaders adjunktion. Kommittén beräknar att utrymme saknas för längre tids adjunktion i en gemensam domarbana. Adjunktionstjänstgöringen i hovrätt avses till viss del skola kunna ersättas med tjänstgöring på särskild tvistemålsavdelning i rådhusrätt.
    Kommittén har med dessa utgångspunkter utarbetat personalplaner för rådhusrätterna efter förstatligandet. Kommittén föreslår att assessorsbefattningarna avskaffas liksom de befattningar som sekreterare, stadsnotarie och notarie, vilka nu finnas vid rådhusrätterna i respektive Stockholm, Göteborg och Malmö. Vid såväl rådhusrätter som häradsrätter föreslår kommittén skola finnas två grader av ordinarie domare: borgmästare och rådmän samt häradshövding och tingsdomare. Dessutom införes även vid rådhusrätterna tingssekreterare och tingsnotarier.
    Vad avser befordringsprinciper anser kommittén bl. a. att hindren mot en friare cirkulation mellan de nuvarande båda domarbanorna så snart som möjligt bör avlägsnas och att de icke ens för en övergångstid bör bibehållas. Kommittén förordar vidare att det enligt praxis gällande kravet på godkänd revisionssekreteraretjänstgöring som förutsättning för utnämning till häradshövding skall avskaffas. Kommittén anser, att borgmästare- och häradshövdingtjänster bör tillsättas efter en friare, av hänsyn till formella meriter mera obunden prövning av vederbörandes lämplighet för en sådan tjänst.
    Närmare föreskrifter om rådhusrätternas organisation och administration har upptagits i ett förslag till rådhusrättsstadga vilket ansluter till motsvarande föreskrifter i domsagostadgan.
    Statsverkets årliga kostnader om rådhusrätterna övertages i befintligt skick beräknas till i runt tal 26 millioner kronor.
    Två av kommitténs sakkunniga, herrar Brandt och Stangenberg, har reserverat sig, herr Brandt angående underrätternas organisation och administration samt herr Stangenberg angående domförhetsreglerna, principerna för en ny domkretsindelning och angående reglerna om befordran och tillsättningsförfarande. Särskilda yttranden har avgivits dels av experten herr Sandström (angående domkretsindelningen) dels ock i ett gemensamt yttrande av fyra ledamöter av den rådgivande nämnden (angående domförhetsreglerna).

I. K.