Utredning angående fylleri. Samtidigt som 1962 års riksdag antog förslaget till brottsbalk med däri intagna bestämmelser om straff för fylleri — vilka i sak oförändrade överförts från strafflagen — begärde riksdagen hos Kungl. Maj:t, att en utredning skulle verkställas om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande av berusade personer på allmän plats. Den av riksdagen begärda utredningen har nu tillsatts av justitieministern (se s. 751).
    Enligt direktiven har utredningen att först sysselsätta sig med frågan, i vad mån fylleri såsom sådant bör kriminaliseras. Detta problem måste ses ur olika synvinklar när det gäller olika kategorier av alkoholmissbrukare. Medan fylle-

750 NOTISERri straffet kan ha en viss avhållande effekt på tillfällighetsmissbrukarna, kan detta inte med samma rätt sägas om vanefylleristerna. För den händelse utredningen skulle finna att fylleristraff bör bibehållas, bör enligt direktiven undersökas i vad mån man bättre än nu skall — exempelvis genom särskild åtalsprövning — kunna skilja bort de fall där straffpåföljden ter sig meningslös. Skulle däremot utredningens ståndpunkt bli, att brottsbalkens bestämmelser om kriminalisering av fylleri bör ändras eller utgå, har utredningen att undersöka vilka ändringar som i följd härav bör företagas i annan lagstiftning.
    I utredningsuppdraget ingår även att överväga formerna för omhändertagande av berusade personer samt de åtgärder som bör vidtagas med fylleristerna efter omhändertagandet. Utredningen äger även upptaga andra hithörande spörsmål, som kan aktualiseras under utredningsarbetets gång.

H. D-s