Praxis i expropriationsmål. Genom kungl. kungörelsen d. 1 nov. 1951 (nr 706) ålades expropriationsdomstolar och högre domstolar att insända sina domar i expropriationsmål till justitiedepartementet. Sedan denna skyldighet upphävts år 1960, tillkallades en sakkunnig (civilingenjör J. O. Westin) med uppdrag att genomgå och bearbeta de insända domarna. Som resultat av den sakkunniges arbete föreligger nu ett betänkande, benämnt »Domar i expropriationsmål 1951—60» (SOU 1963:73).
    Systematiseringen och registreringen har omfattat omkring 3 000 insända avgöranden. I betänkandet lämnas först en kortare redogörelse för olika värderingssituationer i målen. Särskilt behandlas domskälen i mål, i vilka frågor om bebyggelsevärden aktualiserats. Huvuddelen av betänkandet upptages dock av redogörelser för ett trettiotal mål, vilka funnits ägnade att belysa skilda typer av värderingssituationer. Olika data rörande det genomgångna domsmaterialet lämnas också i de tabeller som avslutar betänkandet.

H. D-s

 

    Dagsbotens storlek. I ett cirkulär d. 6 febr. 1963 till rikets allmänna åklagare har riksåklagarämbetet meddelat vissa vägledande anvisningar för bestämmandet av dagsbotens storlek i strafförelägganden. I huvudsak rekommenderas i cirkuläret att dagsboten fastställes enligt följande riktlinjer.

    I princip bör dagsboten beräknas till 1/1 000 av årsinkomsten (grundbot). Med årsinkomst förstås därvid bruttointäkterna med avdrag för kostnaderna för intäkternas förvärvande. För gift person, vars make har egen inkomst, beaktas i princip endast vederbörandes egen inkomst, icke jämväl makens. För hustru med ingen eller obetydlig egen inkomst bestämmes dock dagsboten med skäligt beaktande av den levnadsstandard hustrun kan antagas hålla.
    I högre inkomstlägen sker reduktion av grundboten med hänsyn till skatteprogressiviteten. Reduktion bör inträda först när inkomsten uppgår till eller överstiger 20 000 kronor samt verkställas med ledning av följande tabell:

 

Årsinkomsten överstiger kronor                                  Avdragsbelopp i kronor            
20 000 men icke 25 000                                                               1                              
25 000 men icke 30 000                                                               2                            
30 000 men icke 35 000                                                               3                          
35 000 men icke 40 000                                                               5                              
40 000 men icke 45 000                                                               6                              
45 000 men icke 50 000                                                               7                             
50 000 men icke 60 000                                                               9                              
60 000 men icke 70 000                                                              12                              
70 000 men icke 80 000                                                              15
80 000 men icke 90 000                                                              19
90 000 men icke 100 000                                                            23          
100 000                                                                                            27
 

    Det sålunda framräknade dagsbotsbeloppet minskas med 1/5, då fråga är om gift man med hustru utan egen inkomst. Motsvarande avdrag sker däremot icke, då hustrun har egen inkomst, som kan antagas förslå till hennes uppehälle. För varje hemmavarande barn, som för sitt uppehälle är väsentligen beroende av den tilltalade, medges ytterligare avdrag med två kronor.
    Hänsyn till förmögenhet tages endast i fall där denna uppgår till eller överstiger 30 000 kronor. En förmögenhet om 30 000 kronor föranleder därvid en höjning av dagsboten med en krona, och en ytterligare höjning med en krona äger rum för varje fullt 10 000-tal kronor utöver 30 000 kronor. En mera betydande skuldbörda påverkar dagsboten i sänkande riktning efter vad som finnes skäligt.
    I allmänhet bör dagsboten icke sättas lägre än till fem kronor. Undantag kan dock ifrågakomma för varaktigt arbetsoförmögna personer utan förmögenhet eller sådana som eljest är att hänföra till socialfall. Vidare bör för studerande eller värnpliktiga utan arbetsinkomst eller förmögenhet samt för personer som icke uppbär annan inkomst än folkpension dagsboten i allmänhet bestämmas till tre kronor.
    Dagsboten bör alltid fastställas till helt krontal. Dagsbotsbelopp överstigande 25 kronor bör avrundas nedåt till tal jämnt delbart med fem.

H. D-s