Traktatsamling i folkerettens alminnelige del og internasjonale organisasjoner. Utarbeidet av METTE M. BACHE og JENS B. HEGGEMSNES. Oslo 1963. Universitetsforlaget. 192 s. Nkr. 19,50.

    Till hjälp vid universitetsstudierna i folkrätt har i Norge förevarande samling av viktigare mellanfolkliga överenskommelser utgivits. De flesta konventionstexterna återges i norsk översättning; i några fall har dock den engelska texten bibehållits. Ordningsföljden är den kronologiska, och mellan det första dokumentet — 1815 års deklaration om Schweiz' neutralitet — och det sista — 1963 års avtal om partiellt förbud mot kärnvapenprov — ligger inte bara i det närmaste 150 år utan också en betydelsefull utveckling mot ett allt intimare internationellt samarbete. Vid urvalet av texter har, som naturligt är, tonvikten lagts på efterkrigstidens traktater, och bland dessa har exempelvis medtagits de urkunder, genom vilka Förenta Nationerna, Internationella domstolen, Europarådet, Nordiska rådet, EEC och EFTA instiftats.

H. D-s

 

Ur Nordiska tidskrifter

    Allmän månadsstatistik. Nr 2. Brott som kommit till polisens kännedom, s. 148—150.
    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 4/1963. GUNNAR PRAWITZ, Problem vid genomförande av skilsmässa mellan stat och kyrka, s. 177—186. FRITZ KAIJSER, Några anteckningar kring det kommunala interpellationsintitutet, s. 187—231. ROLF MOBERG, Kooperation och konkurrensbegränsning, s. 232—242.
    Juristen. Nr 1. Sv. B. MÜLLER, Retsplejereformer, s. 1—15. N. SCHAUMBURG, Offentlighed i forvaltningen, s. 16—21. — Nr 2, 3. PHILIP TRESCHOW, Aftægtsforhold, s. 31—61, 67—93. NIELS CHR. BITSCH, Endelige bidragsafgørelser, s. 62—66. CARL AUDE, Kan livstidsstraffen undværes?, s. 93—95. — Nr 4. FINN à ROGVI, Arveloven, s. 107—125. OLE UNMACK LARSEN, Ændringer i skifteloven, s. 125—130. J. TROLLE, Endlige Bidragsafgørelser, s. 131—133. — Nr 5. KARL HEGNBY, Retssikkerhedsspørgsmål i forbindelse med institutionsbehandling af unge lovovertredere, s. 135—139. H. TOFT-NIELSEN, Tilbagekaldelse af tilståelse i § 925-sager, s. 139—140. — Nr 6. EVA KIHLSTRÖM, Praksis i faderskabssager, s. 159—170. — Nr 7. OLE LANDO, Nogle bemærkninger om dansk domstols anerkendelse av østeuropæiske voldgiftskendelser, s. 179—185. KNUD THESTRUP, Betænkningen vedrørende ekspropriationer, s. 185—188.
    Lov og rett. Nr 1. BJØRN HAUG, Domsmyndighet og søksmålskompetanse, s.1—14. THOMAS CHR. WYLLER, Kings-Bay-saken, s. 15—26. JENS A. CHRISTOPHERSEN, Forholdet Storting-Regjering, s. 26—31. AXEL HEIBERG, Anke overoverskjønn, s. 32—36. — Nr 2. OLE BERGESEN, Om stortingets reglement og funksjonsfordelingen mellom storting og regjering, s. 49—55. JOHS. ANDENÆS, Parlamentarisme, jus og statsvitenskap, s. 56—65. OLE LUND JR, Standardkontrakter, bilsalg og preseptoriske regler, s. 66—81. GUNNAR AASLUND, Et spørsmål om tvangsfullbyrdelse av rettsforlik, s. 81—86. ARNE RYGH, ERLING CHRIS TIANSEN, »Know-how» aksjer, s. 87—89. EILERT STANG LUND, Vanhjemmelsansvar ved avhendelse av gjeldsbrev, s. 90—93.
    Pris- och kartellfrågor. Nr 9—10/1963. Meddelanden från ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, s. 33—40. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 41—60.

    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 1—2/1963. ULRICH HECHT, Industrisynpunkter på EEC-förslaget till europeiska patent, s. 1—18. GUNNAR STERNER m. fl., Mönsterrätt, s. 19—40. W. WEINCKE, Nordiske disharmonier på ophavsretsområdet, s. 41—58. GUNNAR STERNER, Mönsterskyddsreform i England, s. 59—67. STIG STRÖMHOLM, Den tyska upphovsrättsreformen, s. 68—85. Från dansk, finsk, norsk och svensk praxis, s. 99—128.
    Nordisk försäkringstidskrift. H. 1. GÖSTA WALIN, Arbetsgivares och arbetstagares skadeståndsansvar, s. 16—26. ERLAND CONRADI, En allmän skadeståndslag, s. 27—36. ULF MAGNUSSON, KURT GRÖNFORS, Uttalande om handelsbruk, s. 47—52. — H. 2. WALDEMAR ODHNOFF, Värdebeständighet, s. 65—76.
    Svensk lanmäteritidskrift. Nr 1. Rationalisering i glesbygd, s. 7—270.
    Svenska stadsförbundets tidskrift. Nr 4. C.-M. ROBACH, Bostadsbyggande i bostadsrättsform, s. 160—166.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 5/1963. ALF ROSS, Naturret contra retspositivisme, s. 497—525. ANDREAS ARNTZEN, Forholdet mellom rembursbanken og selgeren ved ugjenkallelig remburs, s. 526—557. NILS BECKMAN och TORKEL NORDSTRÖM, Från Sveriges högsta domstol 1962, s. 558—576. KURT GRÖNFORS, Om rättsskydd för affektionsvärden s. 597—605. — H. 1. OLE LANDO, Om fællesmarkedets domstol, s. 3—29. BIRGER STUEVOLD LASSEN, Erstatningsrettslige konsekvenser av den norske yrkesskadetrygdloven, s. 30—84. BERTEL SCHWINDT, Från Högsta domstolen i Finland, s. 85—101. CARL MARTIN ROOS, Fullmaktslagen eller bolagets lag?, s. 104—111.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 3. H. G. ARENBRANDT, Nogle bemærkninger om frakendelse af førerret som følge af grov uagtsomhed, s. 6—8. — Nr 4. ADAM VESTBERG, Privatrettens regler om pension, s. 9—20. POUL RØNNOV, Suggestivespørgsmål, s. 21—24. — Nr 6. ISI FOIGHEL, Om at deponere hos advokat, s. 25—33. — Nr 8. ERIK VETLI, Bemærkninger om den nye arvelov, s. 37—49. OLE KRARUP, Offentlighedskommissionens betænkning, s. 49—60. — Nr 10. P. SPLETH, Kan et adoptivbarn spise to gange af fadet?, s. 61—66. POUL ANDERSEN, Ekspropriationsbetænkningen, s. 67—76.

C. H.