KARL F. KREUZER. Das internationale Privatrecht des Warenkaufs in derdeutschen Rechtsprechung. Frankfurt a. M. o. Berlin 1964. Alfred Metzner Verlag. (Arbeiten zur Rechtsvergleichung nr 21). 351 s.

 

    Föreliggande arbete ger betydligt mer än titeln lovar. Ett inledande avsnitt på drygt 100 sidor presenterar en fyllig och klar översikt över den tyska doktrinens ställningstaganden till frågan om skuldstatutet från SAVIGNY till våra dagar. Författaren lyckas på ett självständigt sätt systematisera detta omfattande material så att läsaren får överblick över en diskussion som stundom kan te sig kaotisk. Det är ett betydande arbete som ligger bakom en doktrinhistorisk inledning av detta omfång. Huvudskedena i den tyska utvecklingen äro enligt Kreuzer två: en första period från mitten av 1800 talet till tiden omkring första världskriget, då man i första hand sökte tilllämplig lag för varje förpliktad parts del, och en senare period då man prövar sig fram mot ett enhetligt avtalsstatut. Först i bokens andra huvudavsnitt når man fram till praxis, som enligt vad Kreuzer övertygande visar genomgått en med doktrinen väsentligen parallell utveckling med ett berömt RG-fall från 1908 som vändpunkt (RGZ 68, 203). Den främsta förtjänsten idetta avsnitt ligger måhända också i den genomtänkta och klargörande systematiseringen; detaljanalyserna kan jag icke bedöma. Var för sig undersökas frågorna om valet av avtalsstatut och om det valda statutets räckvidd. Undersökningen för fram till senaste tid; praxis efter 1945 upptager ett sjuttiotal sidor. För orienteringen i tysk internationell privaträtt på ett centraltområde är Kreuzers bok av betydande värde. Ett särskilt omnämnande förtjänar den förebildligt användbara rättsfallsförteckningen, eljest regelmässigten försummad detalj i tyska arbeten intill våra dagar.

 

S. S.

 

EUGEN DIETRICH GRAUE. Die mangelfreie Lieferung beim Kauf beweglicher Sachen. Heidelberg 1964. Verlagsgesellschaft »Recht und Wirtschaft». 408 s

 

    I förevarande arbete tar författaren, nyutnämnd professor i Kiel, upp ett köprättsligt principproblem till bred komparativ behandling. Frågeställningen — är säljarens ansvar för felfritt gods en del av hans uppfyllelseplikt enligt avtalet eller en vid sidan därav bestående skyldighet (»Gewährleistungspflicht») ? — är hämtad från den interna tyska diskussionen och

kan i förstone väcka vissa betänkligheter, då den skall översättas till rättssystem där motsatsparet är okänt eller i varje fall ej principiellt utarbetat med sådan relief som i tysk rätt. Emellertid visar undersökningen, att de rättstekniska modeller som de båda termerna beteckna äro gångbara på mycket skiftande lösningar, och Graue lyckas också utan att våldföra sig på sitt mycket omfattande material, som sträcker sig från kilskrifträtten till våra dagar och från Almén till den amerikanska Uniform Commercial Code, genomföra en typisering av lösningarna som otvivelaktigt är av betydande intresse framför allt för de internationella enhetssträvandena. Den reservationen måste naturligtvis alltid göras att en studie av detta slag, som rör sig med all världens köplagar, måste utelämna nyanser, som kan visa sigviktiga i tillämpningen, och hålla sig till standardverk och »leading cases». Det kan därför frågas om inte en mer begränsad intensivundersökning av ett antal typiskt sett olikartade lösningsmodeller skulle kunna ge säkrare resultat. Som praktisk upplysningskälla på en viktig punkt är Graues verkförträffligt, förutsatt att man håller den angivna reservationen i minnet.
 

S. S.