142 NOTISER    Avskedsföreläsning i Lund. D. 20 maj 1964 höll prof. Karl Olivecrona sin avskedsföreläsning efter en mer än trettioårig forskar- och lärargärning vid Lunds universitet. Föreläsningen, som hölls i en full Carolinasal inför ett celebert auditorium av kolleger, vänner samt förutvarande och nuvarande elever, gav under rubriken »Rättsvetenskap under 50 år» en tillbakablick på den rättsfilosofiska utvecklingen under 1900-talet. Efter föreläsningen avtackade rector magnificus prof. Olivecrona för hans långa och utomordentligt förtjänstfulla verksamhet som lärare vid Lunds universitet, samtidigt som han betonade prof. Olivecronas stora organisatoriska insatser för universitetet. Även juridiska fakultetens dekanus prof. Fritjof Lejman framförde till prof. Olivecrona ett tack för den klara och inspirerande undervisning denne givit sina elever. Han överlämnade därefter som avskedsgåva den festskrift, genom vilken man velat hylla den avgående som lärare och vetenskapsman. I denna fanns bidrag av många internationellt kända forskare från skilda länder, nämligen Amerika, England, Polen, Schweiz, Tyskland, Österrike och de nordiska staterna. På festskriftens tabula gratulatoria återfanns inte mindre än 800 gratulanter.
    Efter överlämnandet av festskriften framträdde en deputation av professorer från juridiska fakulteten i Hamburg för att kreera prof. Olivecrona till hedersdoktor vid Hamburgs universitet. Promoveringen utfördes av hamburgfakultetens dekanus prof. Reymer Schmidt på majestätiskt latin.
    På den officiella delen av programmet följde en middag i Universitetets 
pelarsal för ett stort antal inbjudna personer. P.-E. W.

 

    Betänkande angående måttenheter. Det hos oss gällande måttsystemet, som är grundat på metern och kilogrammet, härstammar ursprungligen från Frankrike. Det infördes vid 1800-talets mitt i flertalet europeiska länder. År 1875 avslöt ett antal stater — däribland Sverige — till betryggande av det metriska systemets internationella likformighet och fullkomnande en konvention om upprättande av en internationell byrå för mått och vikt. Denna byrå skulle bl. a. tillhandahålla internationella prototyper för komparering. Redan den 28 november 1878 utfärdades i vårt land en förordning om mått och vikt, varigenom de i 1855 års stadga om mått och vikt stadfästa enheterna, foten och skålpundet, ersattes med metern och kilogrammet. Enheterna bestämdes till längd och massa efter de prototyper, som införskaffades från den internationella byrån. Delar och mångfalder av enheterna bildades enligt decimalsystemet och i förordningen angavs även härledda enheter för yta och rymd. År 1885 utfärdades en ny förordning, som i stort sett innehöll samma enheter. Den ersattes i sin tur av den alltjämt gällande lagen den 11 maj 1934 om mått och vikt, i vilken enheterna är nära anknutna till regler om justering av mätnings- och vägningsredskap.
    Den förutnämnda internationella byrån arbetar under överinseende av allmänna konferenser för mått och vikt. Dess arbete har under en följd av år gått ut på att skapa ett nytt i internationella sammanhang praktiskt användbart måttsystem. Det har så småningom lett till att man vid 1960 års allmänna konferens kunde antaga ett dylikt system. Systemet, som benämnes Système International d'Unités (SI), är baserat på sex grundenheter, två kompletterande enheter och 27 härledda enheter. Samtidigt ersattes den gam-

NOTISER 143la meterdefinitionen, som bygger på den i Paris förvarade meterprototypen av platina-iridiumlegering, med en fysikalisk bestämning i ljusvåglängder. Den genom konvention år 1955 bildade Internationella organisationen för legal metrologi (OIML), vilken Sverige tillhör, har anmodat sina medlemmar att vid utformning av lagstiftning rörande måttenheter beakta de resolutioner, som antagits av 1960 års konferens.
    Efter hemställan av Kungl. mynt- och justeringsverket, i vilken hänvisades till de nämnda internationella besluten, tillsatte finansministern år 1962 en utredning, som bl. a. fick i uppdrag att överse gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter. I ett delbetänkande den 16 november 1964 (SOU 1965:5), betitlat Måttenheter, har utredningen avgivit förslag till förordning om måttenheter samt till vissa följdändringar i lagen om mått och vikt. Enligt förslaget skall SI-systemets sex grundenheter — meter, kilogram, sekund, ampere, grad Kelvin och candela — samt grad Celsius lagfästas genom förordningen. Definitionerna av enheterna, som anknyter till vad som därom beslutats vid internationella konferenser, upptages i en särskild kungörelse. De nu gällande definitionerna utmönstras ur 1934 års lag.
    Sveriges medlemskap i internationella organ för mått och vikt och dess medverkan i det internationella samarbetet på detta område gör det i och för sig naturligt att vårt land ansluter sig till SI-systemet. Detta behöver dock ej ske genom lagstiftning, i synnerhet som den praktiska utvecklingen — bl. a. inom undervisningsväsendet — i vårt land redan går mot SI-systemets genomförande. Skälen för att utredningen likväl föreslår lagstiftning är i huvudsak följande. Den har inte ansett det realistiskt att ur lagstiftningen utmönstra metern och kilogrammet, på vilka justeringsväsendet bygger. Man har snarare räknat med att området för justering, frivillig eller obligatorisk, av mätnings- och vägningsredskap i framtiden kan komma att vidgas till att omfatta även redskap, indelade efter andra enheter än de båda nämnda. Det har då tett sig i viss mån inkonsekvent att icke övriga enheter i SI-systemet är angivna i författning. För den verksamhet, som bedrives av statens provningsanstalt, har det ansetts vara en brist att den metrologiska grundvalen ej varit i tillräcklig omfattning författningsmässigt reglerad. Utredningen erinrar också om att det i åtskilliga författningar begagnas tekniska begrepp utan att dessa definierats. Särskilt om i lag straff eller annan rättsverkan är knuten till mätning eller vägning enligt viss angiven enhet, har det synts utredningen angeläget att enhetens innebörd också är fastställd i författning. Slutligen framhåller utredningen att åtskilliga länder redan infört SI-systemet i sin lagstiftning.
    Utredningen har icke ansett det erforderligt att i sitt förslag medtaga andra enheter än de sex grundenheterna jämte grad Celsius. I förordningen sägs endast att ur grundenheterna kan bildas härledda enheter. Där anges också att mångfalder och delar av grundenheter och härledda enheter bildas medelst prefix. En förteckning över i SI-systemet ingående enheter och prefix finns i den översättning av beslutet om SI-systemet vid 1960 års allmänna konferens, som är fogad såsom bilaga till betänkandet. Rymdmåttet liter utmönstras nu i princip ur lagstiftningen och blir i enlighet med konferensbeslut år 1964 blott en benämning på ett mått lika med en kubikdecimeter. En liter (= 1 kg vatten) är f. n. faktiskt något mer än en dm3. Andra

144 NOTISERenheter än de i förordningen upptagna får enligt särskilt stadgande användas, om de är vedertagna enligt handelsbruk eller annan sedvänja. Stadgandet har bl. a. betydelse för utrikeshandeln. Några straffbestämmelser innehåller förordningen emellertid ej.
    Utredningsmän har varit lagmannen Bengt Lännergren, ordf., samt byråchefen Karl-Ingmar Edstrand och hovrättsrådet Åke Åhström. Såsom experter har biträtt avdelningsdirektören Karl Fredrik Laurell och prof. Erik 
Rudberg och som sekr. har fungerat byrådirektören Jon Personne. Å. Å-m