AXEL HÄGERSTRÖM. Rätten och staten. Tre föreläsningar om rätts- och statsfilosofi. Utg. av MARTIN FRIES. Sthm 1963. Natur och Kultur. 275 s. Inb. Kr. 30,00.

 

Jämte professor Karl Olivecrona har docenten Martin Fries under årtionden efter den namnkunnige filosofen Axel Hägerströms bortgång år 1939 varit oavlåtligt verksam för att tillvarataga och i lämpliga delar till trycket befordra Hägerströms omfattande litterära kvarlåtenskap. Denna gång har turen kommit till tre skilda föreläsningsserier över centrala rättsfilosofiska ämnen. Viktiga element i den Hägerströmska tankebyggnaden ha härigenom på ett förtjänstfullt sätt gjorts tillgängliga för en vidare krets av intresserade jurister, som uppfattat det som en brist att på väsentliga punkter icke kunna ta del av filosofens tankegångar annat än i andra hand.
    Den första serien, »Rättsidéers uppkomst» daterar sig från år 1917, samma år som ett av Hägerströms mera omfattande arbeten, »Till frågan om den objektiva rättens begrepp», utgavs av trycket. Författaren ställer sig här uppgiften att undersöka hur idén om rättigheter och skyldigheter uppkommer, historiskt och psykologiskt. Materialet för analysen hämtas huvudsakligen från den romerska rätten och från vissa naturrättsliga teoretiker. Huvudmotivet för framställningen är att påvisa att uppfattningarna om begreppet gällande rätt dittills varit färgade av logiskt ohållbara naturrättsliga idéer.
    I den andra föreläsningsserien, som hölls år 1921, behandlas ämnet »Stat och statsformer». Här undersöker Hägerström frågan om förhållandet mellan makt och rätt i skilda statsformer. Mot slutet återkommer han till frågan om begreppet gällande rätt med särskild hänsyn till rättsreglernas upprätthållande i samhällslivet.
    Den sista av de tre publicerade serierna har till rubrik »Förhållandet mellan staten och rätten» och förskriver sig från år 1924. Författaren återkommer här till de problemställningar som förut behandlats. Föreläsningarna kunna betraktas som en sammanfattning och tillika en komplettering av de tidigare serierna.
    Studiet av den, såsom alltid hos Hägerström, för lekmannen tämligen svårtillgängliga framställningen underlättas av utgivaren genom ett frikostigt bruk av rubriker och underrubriker i texten samt genom en av honom författad introduktion. I. A.

 

Festskrift til Frede Castberg i anledning av hans 70-årsdag 4. juli 1963. Universitetsforlaget. Oslo 1963. 624 s. Nkr. 85,00.

 

    Oslouniversitetets förutvarande rektor, som hyllats med den föreliggande både till innehåll och omfång ståtliga volymen, är så välkänd och respekterad ej blott i sitt hemland utan även i Sverige och i internationella sammanhang, att en presentation av hans person och hans betydande insatser i offentlig och internationell rätt här synes överflödig. Dessa insatser och hans ställning i det offentliga livet i Norge, ej minst under ofärdsåren, belyses närmare i den hyllningsartikel av prof. Andenæs som inleder festskriften. De talrika bidragen av författare, representerande tio nationer, utgöres av 34 större eller mindre uppsatser, förutom den nyssnämnda hyllningsartikeln samt en bibliografi öevr Castbergs författarskap.

    Bidragen äro grupperade i fyra avdelningar, av vilka de tre första hänföra sig till discipliner, som legat inom Castbergs intresseområden och inom vilka hans vetenskapliga författarskap avsatt särskilt rika och bestående resultat. Den första gruppen av uppsatser avhandlar sålunda ämnen inom rättsfilosofien och den allmänna rättsläran. Från svensk sida bidraga här professorerna Herlitz (»Rechte und Sprachen. Erfahrungen und Betrachtungen»), Ofstad (»Impartiality») och Per Stjernquist (»How are changes in social behaviour developed by means of legislation?»). Den andra avdelningen avser ämnen från folkrättens bevakningsområde. Sålunda medverka professorerna Gihl (»Who is a spy?») och Jägerskiöld (»The origins of international law»), för att åter nämna endast de svenska uppsatserna. Den tredje avdelningen lämnar som sig bör värdefulla bidrag från representanter för flera länder (dock ej Sverige) på det rättsområde som Castberg främst företrädde, nämligen statsförfattningens och förvaltningsrättens vida fält. Under rubriken blandade ämnen förekomma uppsatser med civilrättsligt, processrättsligt och historiskt innehåll; sålunda behandlar professor Fahlbeck ett tema ur den svenska historien (»Några ockupationsepisoder från svensk-ryska kriget 1808—1809»).
    Det begränsade utrymmet förhindrar ett referat av alla de intressanta studier som fylla den storartade hyllningsskriften. Att utvälja några få artiklar som särskilt intresserat anmälaren skulle innebära en orättvisa mot övriga värdefulla bidrag. Det må tilläggas att professor Folke Schmidt i en anmälan i TfR (1964 s. 416 ff) lämnat en tämligen fyllig redogörelse för flertalet av de i festskriften ingående uppsatserna. I. A.