Utredning rörande abortlagstiftningen. Under senare tid har det förekommit livlig debatt i abortfrågan. K. M:t har nyligen bemyndigat justitieministern att tillkalla sakkunniga för utredning av abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande spörsmål samt allmän översyn av abortlagstiftningen (jfr s. 223).
I utredningens direktiv framhålles, att huvuddragen av det aktuella sakläget och iakttagbara utvecklingstendenser måste fixeras. De resultat, som 1950 års abortutredning på sin tid redovisade (SOU 1953:29), kan inte längre anses aktuella. Utredningen måste därför bl. a. genom en statistisk bearbetning av materialet rörande ansökningar om avbrytande av havandeskap och utförda legala aborter undersöka tillämpningen av nu gällande abortlag. Vidare bör bl. a. analyseras de skilda motiv, som kan ligga bakom en ansökan om abort, och klarläggas den betydelse, som kan tillmätas skilda sociala faktorer. Utredningen skall även söka få fram en så tillförlitlig bild som möjligt av antalet illegala aborter per år.
Sedan utredningen undersökt praxis och andra faktiska förhållanden, skall den till prövning upptaga frågan om den framtida inriktningen av abortlagstiftningen. I direktiven anges att tiden nu kan vara inne för en ytterligare liberalisering av abortlagstiftningen på det sättet, att kvinnans egen inställning i abortsituationen skall tillmätas ökad betydelse. Det är därvid tänkbart att gå fram på olika vägar. I direktiven uttalas bl. a. att många skäl talar för att kvinnan under ett mycket tidigt graviditetsstadium i princip bör ha rätt att själv bestämma, om hon vill föda det väntade barnet. Emellertid bör då bästa möjliga garantier skapas för att en abortansökan verkligen uttrycker kvinnans egen inställning. Under en senare period av havandeskapet skulle emellertid abort endast få ske enligt i stort sett gällande