Näringsfrihetsrådet. Av de hos näringsfrihetsrådet under år 1964 anhängiga ärendena hade tre väckts genom framställningar från ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor (NO) om förhandling jämlikt konkurrensbegränsningslagen. Två av dessa framställningar avsåg fall av leveransvägran. Ett ärende gällde vägran av en möbelfabrikant att leverera bokhyllor till AB Bodés Möbler, ett detaljhandelsföretag som genom rationalisering kunnat sänka sina priser betydligt och som på grund därav råkat ut för leveranssvårigheter av olika slag. Fabrikanten gjorde i ärendet gällande, att hans vägran att sälja till Bodés inte hade något samband med Bodés prissättning utan berodde på att Bodés bl. a. vid sin annonsering visat för liten hänsyn till fabrikantens intressen. Näringsfrihetsrådet ansåg emellertid, att fabrikantens inställning till Bodés med de konsekvenser den kunde få inte var godtagbar med hänsyn till allmänna konkurrenssynpunkter. Rådet fann sålunda, att fabrikantens leveransvägran innefattade skadlig verkan i konkurrensbegränsningslagens mening, och beslöt att upptaga förhandling.
    Ett annat fall gällde vägran av Pripp-Bryggerierna AB, som jämte ett företag i Norrland har ensamrätt att tillverka Coca-Cola i Sverige, att för återförsäljning leverera Coca-Cola till ett fristående bryggeri i Skruv. NO gjorde gällande, att denna vägran — med hänsyn främst till Coca-Colas karaktär av monopolvara, dess betydelse i ett konkurrenskraftigt dryckessortiment samt tillverkarekoncernens dominerande ställning på marknaden — innefattade skadlig verkan i konkurrensbegränsningslagens mening. Efter interna överläggningar mellan parterna åtog sig Pripp-Bryggerierna att på närmare angivna villkor leverera Coca-Cola till Skruvbryggeriet, varefter NO återkallade sin talan och ärendet avskrevs.
    Den återstående framställningen från NO avsåg en bestämmelse i ett kartellavtal mellan fabrikanter och grossister i den s. k. Metallsektionen om att bundna priser skulle gälla vid försäljning av metaller i mindre kvantiteter. NO gjorde gällande, att denna prisbindning var en konkurrensbegränsning med skadlig verkan, vilket Metallsektionen bestred under framhållande av att prisbindningen var ett led i en rationalisering av orderstrukturen. Sedan bl. a. muntlig förberedelse ägt rum inför näringsfrihetsrådet, beslöt Metallsektionen att upphäva prisbindningsbestämmelsen i kartellavtalet. Därefter återkallade NO sin talan och rådet avskrev ärendet.
    En framställning om förhandling inkom under år 1964 från en enskild företagare, sedan NO för sin del beslutat att icke göra framställning i saken. Det gällde en frimärkshandlare, som gjorde gällande, att hans näringsutövning försvårades genom att han icke tilläts deltaga i viss försäljning i samband med frimärksutställningar. Rådet fann emellertid, att sökandens näringsutövning ej försvårats på ett ur allmän synpunkt otillbörligt sätt, och avslog framställningen.
    Handläggningen av en ansökan från Svenska Bokförläggareföreningen om fortsatt dispens från bruttoprisförbudet med avseende å handeln med böcker

NOTISER 299har pågått under året. I beslut den 17 mars 1965 har näringsfrihetsrådet med avslag på bokförläggareföreningens dispensansökan förklarat att bruttoprissättningen inom bokhandeln efter en övergångstid skall upphöra.
    En förut beviljad tidsbegränsad dispens från bruttoprisförbudet med avseende å partihandel med strömming har förlängts ytterligare ett år.
    Under år 1964 hade näringsfrihetsrådet 18 sammanträden, varav 10 med rådet in pleno. Av de sistnämnda hade 3 offentligen bekantgjorts.
    Det kan erinras om att fullständiga referat av näringsfrihetsrådets beslut fortlöpande lämnas i tidskriften Pris- och kartellfrågor. Rådets beslut under åren 1953—1963 har dessutom av rådet sammanställts i en särskild rättsfallssamling med Statens pris- och kartellnämnd som utgivare.
    Ytterligare må nämnas, att ett omfattande internationellt samarbete äger rum på konkurrensbegränsningsrättens område. Näringsfrihetsrådets ordförande och sekreterare deltager bl. a. från svensk sida i kommittéer och ar
betsgrupper inom OECD och EFTA (se även SvJT 1964 s. 229). L. J.