Alminnelig norsk dommermøte. I Stavanger ble i dagene 18. og 19. juni 1965 holdt et alminnelig norsk dommermøte. Det ble under møtet holdt foredrag av professor, dr. jur. Frede Castberg om »Menneskerettighetene, grunnloven og domstolene», av høyesterettsadvokat Georg Lous om »Skjønnsgrunner» og av byrettsdommer Odd Galtung Eskeland om »Domstolsforvaltningen». Til behandling forelå ellers bl. a. spørsmålet om opprettelse av et dommerråd, men denne sak ble utsatt. J. T. B.

 

    Den norske dommerforening har holdt årsmøte i Stavanger 19. juni 1965. På møtet ble bl. a. behandlet spørsmålet om foreningens utmelding av Embetsmennenes Landsforbund, men forslaget herom ble forkastet. Som formann i foreningen ble gjenvalgt høyesterettsdommer C. F. Rode. Som sekretær fortsetter lagdommer Erling Haugen, Oslo. J. T. B.

 

    Ny norsk universitetsprofessor. Til professor i rettsvitenskap ved Universitetet i Oslo er utnevnt dr. juris Torkel Opsahl. Professor Opsahl er født 1931, ble student 1948, cand. jur. 1955, M. C. L. (Columbia University, New York) 1957, og har vært dommerfullmektig, universitetsstipendiat 1956—61 og forskningsstipendiat 1961—65. Han har publisert en del artikler og foredrag om offentligrettslige og folkerettslige spørsmål, og ble i 1965 dr. juris på grunnlag av avhandlingen »Delegasjon av Stortingets myndighet». J. T. B.

 

 

    Juristernas fackliga verksamhet. Fullmäktige är högsta beslutande organ i Sveriges Juristförbund. Förbundet håller fullmäktigmöte vart annat år. 1963 sammanträdde fullmäktige i Malmö, i år har mötet gått av stapeln i Stockholm den 22—23 maj. Traditionsenligt deltog företrädare för juristförbunden i Danmark och Finland samt för Norges akademikersamband. Även från den danska motsvarigheten till akademikersambandet hade en representant infunnit sig.
    Med stadsdirektör Olof Gestblom som ordförande inleddes mötet med en debatt kring ämnet »Juristförbundet inför den nya förhandlingsrätten» med direktörerna i förbundet Styrbjörn von Feilitzen och Mats Börjesson som inledare. Ämnesvalet kan ses som ett uttryck för den betydelse som tillmäts övergången till kollektivavtalssystemet för juristerna i offentlig tjänst och för deras organisation. Förberedelserna inför övergången till det nya systemet har pågått under en längre tid och successivt intensifierats.
    Det helt övervägande flertalet av förbundets medlemmar är anställda i offentlig tjänst och följaktligen direkt berörda av det nya systemet. På kortare tid än tjugo år har utvecklingen gått från petitionsrätt för tjänstemannaorganisationerna till en ställning som likaberättigade parter vid förhandlingsbordet. Den nya ordningen ger ökade möjligheter för juristförbundet att tillvarataga sina medlemmars intressen. Den ställer också väsentligt ökade

krav på förbundet och dess centralorganisation SACO får ett ökat direkt ansvar för utformningen av de kollektivavtal som skall efterträda gällande författningar rörande tjänstemännens ekonomiska villkor. Tvister rörande tolkningen av avtalen får lösas vid lokala eller centrala förhandlingar och ytterst av arbetsdomstolen. En utbyggnad av nätet av lokalombud och lokalföreningar erfordras för handläggande av lokala förhandlingar, intensifierad kontakt med medlemmarna för medlemsrekrytering o. d. Hela förhandlingssystemet bygger på styrkebalans. Denna balans åstadkommes på arbetstagarsidan genom en upprustning av konfliktfonderna. Såväl en personell som ekonomisk upprustning äger sålunda rum inom förbundet inför övergången till kollektivavtalssystemet. Det förtjänar emellertid understrykas att jämväl situationen på den enskilda sektorn av juristernas arbetsmarknad påkallar intensifierade ansträngningar från förbundets sida. En väsentligt ökad insats till gagn för förbundets medlemmar på denna sektor är att förvänta.
    Inför den kraftsamling som sålunda förestår inom juristförbundet har det bedömts som särskilt angeläget att sluta leden och söka åstadkomma hundraprocentig organisationstillhörighet. En viss tveksamhet från de högsta tjänstemännens sida om lämpligheten av att tillhöra en personalorganisation med hänsyn till de arbetsgivarintressen vederbörande har att företräda i sin tjänst har hittills, om än i vikande grad, förelegat. Det är av stort värde att tveksamheten numera skingrats sedan statsmakterna genom stats- och kommunaltjänstemannalagarna bestämt och i tydliga ordalag uttalat sig mot varje form av s. k. frikrets. I propositionen utsäges direkt att det icke kan komma i fråga att den offentlige arbetsgivaren söker påverka en arbetstagare oavsett vilken ställning han intager att stå utanför en personalorganisation. Även utan särskilda bestämmelser därom får vissa jävsregler anses föreligga för befattningshavare i statstjänst. Dessa är fullt tillräckliga för att tillgodose de intressen som man tidigare förmenat endast kunnat tillvaratagas genom skapande av särskilda undantagsregler för vissa tjänstemän rörande rätten att tillhöra förening. Kollektivavtalssystemet som alltså numera införes på den offentliga sektorn bygger på förutsättningen att arbetstagarna är organiserade i föreningar eller förbund som kan tillvarataga deras intressen i skilda sammanhang. Vikten av att tillhöra personalorganisation visar sig särskilt vid konflikt, vid tolkningstvister och vid tjänsteförteckningsförhandlingar.
    Juristförbundets styrelse fick efter fullmäktigmötet följande sammansättning: borgmästare Carl Svennegård, Linköping, ordf., chefsåklagare Lennart Asplund, Stockholm, förste vice ordf., hovrättsrådet Per-Erik Fürst, Stockholm, andre vice ordf., landskamrerare Bengt Bohman, Östersund, länsåklagare Robert Clémentz, Uppsala, rådman Nils Edwall, Stockholm, kanslichef Lars B. Elgh, Norrköping, hovrättsfiskal Per Falk, Lund, stadsombudsman Gunnar Granquist, Eksjö, byrådirektör Karl-Erik Herngård, Stockholm, advokat Åke B. Holmberg, Ystad, häradshövding Nils Källoff, Trollhättan, professor Leif Mutén, Uppsala, byråchef Sten G. Olsson, Göteborg, förbundsjurist Lennart Ramnek, Stockholm, polismästare Lars Waesterberg, Nacka, 1 :e länsassessor Carl Gustaf Wennberg, Luleå, jur. stud. Claes W. Englund, Djursholm, advokat Klas Kanegärd, Enebyberg, rådman Allan Sandberg, Hälsingborg, kammarrättsassessor Bertil Wennergren, Uppsala. De

fyra sistnämnda är styrelsesuppleanter. Antalet medlemmar av juristförbundet har under den sista tvåårsperioden ökat med 707. Ökningen har varit störst inom sektionen Sveriges Yngre Juristers Förening. En markerad ökning har också inträffat inom sektionerna för jurister inom polis- och åklagarväsende och advokater med egen verksamhet. På förbundskansliet är anställda fyra jurister nämligen direktör Styrbjörn von Feilitzen samt förbundsjuristerna Mats Börjesson, Göran Kant och Anders Olsson. Kansliet omfattar vidare kamrer, sju heltids-anställda, 2 deltidsanställda kvinnliga tjänstemän samt en vaktmästare.
    Balansräkningen för 1964 slutade på i runt tal 1 130 000 kronor. Stödfondens balansräkning slutade på 1 675 000 kronor.
    Arbetsmarknadsläget har under 1964 varit gynnsamt för jurister. Någon arbetslöshet har icke förekommit. Vissa rekryteringssvårigheter har förelegat för staten fram för allt i de centrala verken och vid länsstyrelserna. Advokatbyråer i landsorten har också haft vissa svårigheter att nyanställa jurister.
    Förhandlingsverksamheten under 1964 har präglats av de reformer på rättsvårdens område som trätt i kraft den 1 januari 1965. I början av året fördes sålunda förhandlingar rörande löner- och övriga anställningsvillkor för polischefer och åklagare och kronofogdar i de nya organisationer dessa verksamhetsgrenar numera erhållit. Under senare delen av året fördes förhandlingar rörande domarlönerna med anledning av rådhusrätternas förstatligande. Utöver de stora förhandlingsomgångar som föranletts av dessa reformer och vid sidan av den reguljära förhandlingsverksamheten har förbundet varit engagerat i omfattande omorganisationsförhandlingar exempelvis rörande det centrala skolväsendet och universitetsförvaltningarna. Juristernas löneställning i förhållande till andra tjänstemannagrupper har hävdats väl.
    Examinationen av juris kandidater som under hela 50-talet var relativt jämn har under 1960 och därefter stigit. Den kraftigaste ökningen inträffade 1963. Under hela perioden 1960—64 har ökningen varit cirka 35 %. Den mycket kraftiga stegringen av bruttoantalet inskrivna juris studerande under 50-talets sista år och de hittills förflutna åren av detta decennium har icke medfört en i samma takt stegrad utexamination.
    Förbundets tidskrift Juristnytt utkom under 1964 med 17 nummer. Sidantalet steg till cirka 420 sidor. Redaktör och ansvarig utgivare för tidningen är direktör von Feilitzen. I redaktionsnämnden har förutom redaktören ingått hovrättsrådet Fürst, direktör Sven Ivar Ivarsson, Stockholm, samt professor Per Stjernquist, Lund.
    Förbundet avgav under 1964 yttrande över närmare 40-talet betänkanden, motioner och i annan form framställda förslag. Yttrandena har i regel avgivits till SACO efter underremiss.
    Liksom tidigare år har förbundet bedrivit kursverksamhet och sänt representanter till kurser som andra organisationer hållit. I juristförbundets regi har en kurs i bokföring, revisionsteknik m. m. och en i företagsbeskattning hållits i Stockholm. Som ovan antytts har den förestående övergången tillkollektivavtalssystemet på den offentliga sektorn föranlett förbundet att engagera sig i kursverksamhet i arbetsrätt i större utsträckning än tidigare. Huvudmannaskapsreformerna på rättsvårdens område och omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet har föranlett att grunderna för

förbundets indelning i sektioner rubbats. Sedan samtliga domare blivit statsanställda, det personalorganisatoriska sambandet mellan polis- och åklagarverksamheten brutits samt exekutionsväsendet organiserats som en fristående verksamhet föreligger icke längre anledning att ha medlemmar inom rådhusrätter och övriga domstolar fördelade på två sektioner, ej heller att ha en gemensam sektion för polischefer och åklagare. För kronofogdarna har en särskild sektion ansetts erforderlig. Samtliga domare skall fr. o. m. den 1 januari 1966 tillhöra sektionen för jurister inom domstolsväsendet. Polis- och åklagarsektionen skall från samma tidpunkt vara uppdelad på en sektion för jurister inom polis och en för jurister inom åklagarväsendet. Sektionen för jurister inom exekutionsväsendet trädde i verksamhet redan vid årsskiftet 1965. Efter de val som vid årsskiftet 64—65 förrättats inom de olika sektionerna utgöres sektionsstyrelsernas ordföranden av följande personer:
    Sektionen för advokater med egen verksamhet: advokat Åke B. Holmberg, Ystad, sektionen för jurister i central statsförvaltning: byrådirektör Karl Erik Hemgård, Stockholm, sektionen för jurister i enskild tjänst: direktör H. Bertil Lidgard, Stockholm, sektionen för jurister i kommunal förvaltning: kanslichef Stig Radhe, Stockholm, sektionen för jurister i lokal statsförvaltning: landskamrerare Bengt Bohman, Östersund, sektionen för jurister inom polis- och åklagarväsende: länsåklagare Robert Clémentz, Uppsala, sektionen för jurister vid rådhusrätter: rådman Allan Sandberg, Hälsingborg, sektionen för jurister vid statliga domstolar: häradshövding Nils Källoff, Trollhättan, sektionen för vetenskapligt verksamma jurister: hovrättsfiskal Ulf Bernitz, Stockholm, sektionen Sveriges Yngre Juristers Förening: stadsombudsman Gunnar Granquist, Eksjö.
    I lokalavdelningarna fungerade följande personer som ordföranden:
    Lokalavdelningen för Blekinge län: häradshövding Sven Norrsell, Karlshamn, lokalavdelningen för Jämtland och Härjedalen: rådman Carl Göran Lindelöw, Östersund, lokalavdelningen för Jönköpings län: tingsdomare Rune Lindgren, Jönköping, lokalavdelningen för Kalmar län: häradshövding Liss Eric Björkman, Kalmar, lokalavdelningen för Kronobergs län: borgmästare Olof Bergholtz, Växjö, lokalavdelningen för Norrbotten, länsåklagare Ingemar Bäärnhielm, Luleå, lokalavdelningen för Norrköping—Söderköping: rådman Carl Janssen, Norrköping, lokalavdelningen för Skåne: rådman Sven Klemendz, Lund, lokalavdelningen för Skaraborgs län: byrådirektör Gösta Ingvarsson, Mariestad, lokalavdelningen för Stockholm: advokat Sigvard Olsson, Lidingö, lokalavdelningen för Uppland: chefsåklagare Bengt G. Gilmark,Uppsala, lokalavdelningen för Värmlands län: länsassessor Bertil Geijer, Karlstad, lokalavdelningen för Västra Sverige: byråchef Sten Olsson, Göteborg, lokalavdelningen för Västra Östergötland: chefsåklagare Kurt Persson, Linköping.                                                                                         M. B.