Fältförsök mot ungdomsbrottslighet. Utredningen angående försöksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten med hovrättspresident Björn Kjellin som ordförande har i december 1964 avlämnat betänkandet »Aktion mot ungdomsbrott» (SOU 1964:58). Utredningens förslag innefattar en modell till ett stort upplagt experiment mot ungdomsbrottsligheten i en medelstor stad.
    Utredningsuppdraget grundar sig på en hemställan från riksdagen och får ses mot bakgrund av den aktuella debatten om ungdomskriminaliteten. Det har bl. a. hävdats att samhällsorganen varit otillräckligt rustade för att

hejda och förebygga den stigande ungdomsbrottsligheten. Ändamålsenligheten hos de metoder som lagstiftningen anvisar har därför aldrig på allvar kunnat prövas. Om man därför kunde ge fullgoda arbetsbetingelser åt samhällsorganen inom ett försöksområde, t. ex. en stad, skulle man där kunna tillämpa det gällande reaktionssystemet mot ungdomsbrottslighet och ungdomsasocialitet »i enlighet med lagstiftarens intentioner». Ett sådant system »i full tilllämpning» skulle göra det möjligt att utröna vilka resultat man i realiteten kan uppnå genom de förebyggande och beivrande åtgärder som nu sätts in i kampen mot ungdomsasocialitet och ungdomskriminalitet.
    Utredningen har haft att ta ställning till bl. a. följande frågor: val av försöksort, frågan om omfattningen av de erforderliga förstärkningsåtgärderna samt frågan om sättet att mäta försöksresultaten.
    Utredningen har funnit att verksamheten bör förläggas till en stad med 50 000—80 000 invånare. Mätningen av försöksresultaten kräver att jämförelser kan göras med kontrollstäder av motsvarande storlek och struktur. I landet finns ett tiotal städer av sådan storlek att försöksort och kontrollorter kan väljas bland dem. Utredningen har emellertid inte utpekat någon bestämd stad. Utvecklingen på det brottsförebyggande området i de aktuella städerna går snabbt och verksamhetsformerna hos de berörda samhällsorganen förändras kontinuerligt. En fixerad plan för en försöksverksamhet för en viss stad vid en bestämd tidpunkt kan inte framläggas på utredningsstadiet utan först när statsmakterna beslutat om försökets genomförande. Utredningen har i stället utarbetat en modell till en försöksverksamhet med utgångspunkt från de genomsnittliga förhållandena i en stad av angiven storlek. Modellen skall sedermera kunna tillämpas på en försöksstad och då justeras efter stadens aktuella förhållanden.
    Utredningen har sökt bestämma vad som skall förstås med att systemet av åtgärder mot ungdomsbrottsligheten skall byggas ut till »full tillämpning» och »i enlighet med lagstiftarens intentioner» och konstaterar därvid att ett optimalt tillstånd med en fullt utbyggd verksamhet aldrig kan åstadkommas. Nya anspråk och behov uppkommer oavbrutet. Den brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet som skall bedrivas i försöksorten måste emellertid klart skilja sig från vad som görs på andra motsvarande orter, där också en ständig utveckling sker. Avgörande ur försökssynpunkt blir att förstärkningen av denna verksamhet påskyndas i försöksorten i förhållande till den eljest ständigt pågående utbyggnaden i samhället.
    Utredningen framhåller att förstärkningsprogrammet självfallet inte kan omfatta alla de åtgärder från samhällets sida som kan vara ägnade att motverka brott och asocialitet utan måste inskränkas till vissa centrala organ och områden.
    Förstärkningsåtgärder föreslås för barnavårdsnämnden och denna näraliggande organ med särskild tonvikt på den tidigt förebyggande verksamheten. På skolans område föreslås åtgärder som kan vara ägnade att öka lärarnas möjligheter att upptäcka symtom på anpassningsstörning hos eleverna och en organisation för skolans mentalhygieniska verksamhet skisseras. Hjälp-, observations- och annan specialundervisning uppmärksammas speciellt, liksom formerna för samverkan mellan hem, skola och elever. Den psykiska barna- och och ungdomsvården skall enligt förslaget inta en central position

i försöksverksamheten. I en väsentligt utbyggd organisation skall bl. a. särskild personal avdelas för uppsökande verksamhet och samarbete med andra organ. För att underlätta de ungas inpassning i yrkes- och arbetslivet föreslås ett ökat antal yrkesvalslärare inom skolan samt personalförstärkning inom yrkesvägledning och arbetsvård vid den offentliga arbetsförmedlingen. Polisen föreslås förstärkt med ett femtiotal befattningshavare för olika uppgifter och åklagarmyndigheten skall tillföras extra arbetskraft. För skyddskonsulentorganisationen föreslås en kraftig personalökning.
    Som ett väsentligt led i förstärkningsplanen ingår ett omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram för alla berörda personalkategorier och vidare ett utvidgat samarbete både informellt och i fastare former mellan alla som på något sätt medverkar i kampen mot ungdomsbrottsligheten. En brett upplagd upplysningsverksamhet om försöket skall riktas till alla medborgare på försöksorten.
    Det föreslås att försöket förbereds och förstärkningsplanen sätts i verket under en tid av två år, varefter det egentliga försöket skall pågå i fem år.
    Utredningen uttalar att själva försöksidén är helt beroende av att resultaten kan vetenskapligt säkerställas. Efter ett ingående studium av mätproblemet har utredningen funnit att en vetenskaplig godtagbar värdering av resultaten kan åstadkommas och skisserar hur den vetenskapliga uppläggningen av försöket kan genomföras.
    Genomförandet av de föreslagna förstärkningsåtgärderna måste i vanlig ordning ankomma på de ordinarie myndigheterna i försöksorten och utredningen anger här formerna för en lokal försöksorganisation. En central nämnd med en verkställande försökschef och en vetenskaplig arbetsgrupp föreslås svara för den centrala planeringen och det vetenskapliga arbetet.
    Den totala kostnaden för försöket beräknas approximativt till 6 miljoner kronor om året och totalt till 42 miljoner kronor. Utredningen påvisar de betydande praktiska och metodiska svårigheter som ett genomförande av försöket innebär men understryker att under alla förhållanden måste samhällets insatser mot ungdomsbrottsligheten kraftigt förstärkas under de närmaste decennierna. Det måste därför anses välmotiverat att satsa på ett försök som kan ge ledning för den fortsatta utbyggnaden. U. L.