Nordisk Kriminalistisk Årsbok 1962. Utg. av Stephan Hurwitz, Sakari Sohlberg, Þórdur Eyjólfsson, Andreas Aulie och Nils Beckman. Sthm 1964. XCIV + 214 s.

 

I juni 1962 ägde det femte nordiska kriminalistmötet rum i Helsingfors. Förhandlingarna vid detta möte ävensom vid de svenska, finska och norska kriminalistföreningarnas årsmöten 1962 utgör innehållet i Nordisk Kriminalistisk Årsbok 1962. Bland överläggningsämnena kan nämnas diskussion av en nyfinsk lagstiftning om vård av dem som missbrukar berusningsmedel, åtgärder mot ungdomskriminaliteten, tillsyn och annan eftervård efter kort frihetsstraff, åtgärder mot den som hotar med brott samt förhör med misstänkta, tilltalade och vittnen i brottmål.
    De kanske mest intressanta referaten härrör naturligt nog från det nordiska kriminalistmötet. Där tillämpades den ofta brukade ordningen, att inledningsanföranden till diskussionsämnena hölls av särskilda referenter, varefter kompletterande föredrag hölls av korreferenter. Så följde allmän diskussion. Att döma av årsboken synes denna många gånger ha varit ganska livlig, och det största intresset tycks ha väckts av debatterna rörande ungdomskriminaliteten och principerna för förhör i brottmål, där professorerna Inkeri Anttila respektive Johs. Andenæs var referenter.

J. L.

 

THEODOR KIPP. Erbrecht, zwölfte Bearbeitung von Helmut Coing. Bd 5 des Lehrbuchs des Bürgerlichen Rechts, begründet von Enneccerus—Kipp—Wolff. J. C. B. Mohr (Paul Siebeck). Tübingen 1965. 616 s. DM 50,00.

 

För omkring ett halvt sekel sedan sammanställde Berlin-prof. Theodor Kipp, på den tiden en av Tysklands förnämligaste civilrättsjurister, sin digra lärobok »Erbrecht». Detta arbete blev snabbt och välförtjänt det auktoritativa tyska standardverket på arvsrättens område. År 1933 utkom den åttonde

 

9—663005. Svensk Juristtidning 1966

 

upplagan. Härefter uppstod genom Kipps bortgång en intervall i utgivningen av inte mindre än tjugo år. Under denna period reformerades i samband med Österrikes annektering föreskrifterna om testamentes upprättande genom en särskild testamentslag (1938).
    Först 1953 utkom bokens nya bearbetning som hade utförts av Frankfurt prof. Helmut Coing, vilken i dag är en lika mångkunnig, lärd och prominent civilist som Kipp på sin tid, kanske f. n. Tysklands störste. Numera föreligger den tolfte upplagan.
    Ett verk av denna rang behöver inte någon rekommendation. Coings nya Bearbeitung kommer utan tvivel att bli vad de tidigare alltid varit: den klassiska vägen för ett studium av BGB:s svåröverskådliga, komplicerade och mycket detaljerade arvsrättsliga föreskrifter. Den västtyska arvsrätten är som hela BGB nu sextiosex år gammal. 1938 års testamentslag införlivades dock genom 1953 års lagstiftning med BGB:s stadganden (§§ 2064 ff) och i samband med 1957 års stora reform av den äktenskapliga egendomsordningen (s. k. Gleichberechtigungsgesetz) modifierades den efterlevande makens arvsrättsliga ställning avsevärt genom en ny familjerättslig bestämmelse (§ 1371).

G. S.