Nya hjälpmedel för studiet av tysk rätt

 

Var och en som haft anledning att något mer ingående befatta sig med tysk rätt, i första hand privaträtt, torde ha kunnat konstatera två förhållanden vilka ytterligare försvåra överblicken över ett rättssystem som redan på grund av sin komplicerade struktur vållar åtskilliga problem för utländska jurister: å ena sidan frånvaron av någorlunda fullständiga och allsidiga

 

Stig Strömholm 357bibliografiska hjälpmedel, å andra sidan den ojämna, i otaliga specialtidskrifter spridda — och f. ö. icke alltid tillförlitliga — redovisningen avrättsfallsmaterial, även sådant av tämligen central betydelse och härrörande från överrätterna. Bundesgerichtshof har anammat Reichsgerichts praxis att i sina officiella domspublikationer upptaga endast ett mycket begränsat urval avgöranden.
    Dessa förhållanden, kännbara icke blott för utlänningar, torde åtminstone i sin mån ha bidragit till de stora handböckernas och standardkommentarernas enorma inflytande på rättsutvecklingen: av praktiska skäl har man nödgats hålla sig till dessa och till den »herrschende Meinung» de uttrycka. Intressanta diskussionsinlägg i doktrinen — i varje fall utanför de ledande tidskrifterna — ha knappast haft möjlighet att påverka rättsutvecklingen i stort förrän de s. a. s. officiellt beaktats i standardverken. Bristen på bibliografier och rättsfallssamlingarnas svåröverskådlighet torde likaledes i sin mån bidraga med en del av förklaringen till en typ av fotnoter som man regelmässigt möter i handböcker och kommentarer: sida upp och sida nedredovisas litteratur och rättsfall utan kommentarer eller ens innehållsredogörelser. Tysk rätt saknar väsentligen de repertorier med hjälp av vilka t. ex. franska praktiker snabbt inhämta upplysning om gällande rätt och relevant material.
    Det synes kunna vara av intresse att peka på några delvis helt nya hjälpmedel för studiet av tysk rätt som åtminstone på lång sikt kunna undanröja några av de värsta svårigheterna.
    Ganska snart efter kriget började förlaget C. H. Beck i München utge fem serier av s. k. Fundhefte, d. v. s. årligen utkommande systematiska litteratur- och rättsfallsöversikter. Av dessa ha fyra överlevt, nämligen på områdena Zivilrecht, Öffentliches Recht, Steuerrecht och Arbeitsrecht. Medan de första banden redovisa flera år, har materialets ansvällning medfört att volymerna numera regelmässigt omfatta ett enda års skörd. Systematiseringen av det redovisade materialet är genomförd i anslutning till paragrafindelningen i viktigare lagar. Ett omfattande system av hänvisningar inom verket liksom register av olika slag underlättar sökandet. I fråga om rättsfall anges sakförhållanden och tillämpade rättsprinciper på ungefärligen samma sätt som i NJA:s rubriker. Beträffande böcker och artiklar anges endast i största korthet vilka problem de beröra. Trots den omfattande bearbetning som varje Fundheft-volym förutsätter, är den tidsmässiga eftersläpningen förvånansvärt liten. Redogörelserna för 1964 ha sålunda utkommit på hösten 1965. Den sedermera avbrutna serien avsåg Strafrecht (1950—1958).
    Fundhefte redovisa såväl praxis som doktrin — naturligtvis utan absolut fullständighet men likväl tillräckligt ingående för flertalet praktiska och teoretiska behov. En snabbare och ännu mer omfattande redovisning av den svällande doktrinen ombesörjes sedan januari i år av Karlsruher Juristische Bibliographie, som utkommer — likaså på förlaget C. H. Beck i München — månatligen och redovisar dels tyska böcker (inklusive dissertationer) på rättsvetenskapens område med anspråk på fullständighet, dels valda utländska böcker, dels slutligen artiklarna i f. n. 550 tyska och utländska samlingsverk, tidskrifter och årsböcker. Varje häfte omfattar vidare ett alfabetiskt författarregister. Redovisningen är systematisk; varje häfte innehåller en plan över de använda indelningarna. Bland nordiska tidskrifter och årsböcker beaktas f. n. Nordisk tidsskrift for international ret, Norsk

 

358 Nya hjälpmedel för studiet av tysk rättretstidende, Nytt juridiskt arkiv, Scandinavian Studies in Law, SvJT, TfR och Ugeskrift for retsvaesen, vilket väl får anses vara ett fylligt och riktigt urval. Vad beträffar redovisningen av icke-tyskt tidskriftsmaterial, lär väl Karlsruher Juristische Bibliographie knappast ha mycket att ge som icke redan bjudes av den engelskspråkiga Index to foreign legal periodicals. Antalet redovisade nummer i varje häfte har hittills hållit sig omkring 1500.
    Karlsruhe-bibliografien torde i första hand vända sig till tyska praktiker, tidskriftsredaktörer och biblioteksmän. Svenska jurister lära väl endast undantagsvis ha behov av månatlig information av denna typ. Av större värde för utredningar av olika slag och vetenskapliga undersökningar är att förlaget om tillräckligt intresse föreligger avser att sammanfatta flera årgångar i »kumulativa» volymer med register och översikter. Efter ett eller annat årtionde skulle därmed kanske de värsta bristerna i dokumentationsmöjligheterna beträffande tysk rätt ha undanröjts.
    Det förtjänar påpekas att Deutsche Gesellschaft für Rechtsvergleichung år 1964 utgav en engelsk- och tyskspråkig Bibliography of German Law (förl. C. F. Müller, Karlsruhe). Det rör sig självfallet om en starkt selektiv presentation (motsvarande Iuul — Malmström — Søndergaard, Scandinavian Legal Bibliography, Acta Instituti Upsaliensis Jurisprudentiae Comparativae nr IV, 1961). Bibliografien innehåller en utmärkt kortfattad inledning om den tyska rätten av professor Fritz Baur (s. 1—139).
    I fråga om rättsfallsredovisning, slutligen, aviserar Becks förlag i år en välkommen nyhet, som f. ö. återspeglar den väsentligt ökade betydelse domstolspraxis vunnit i Tyskland efter andra världskriget: under rubriken Entscheidungen der Oberlandesgerichte in Zivilsachen utkommer ett urval avgöranden från allmänna domstolar i andra (tredje) instans i häften med 2—3 månaders mellanrum. Den nya samlingens karaktär låter sig ännu icke bedömas. Lyckligast vore förmodligen om man inriktade sig på civilrättsliga avgöranden av mer allmän och principiell innebörd; judikaturen på utpräglade specialområden är ju tämligen väl redovisad i de specialiserade tidskrifterna. Förlagsreklamen antyder att tyngdpunkten kommer att läggas bl. a. på avgöranden i ärenden rörande den frivilliga rättsvården, där Oberlandesgerichte utgöra sista instans. Det första häftet, som utkom i december 1965, innehåller ett femtiotal oftast beskurna referat från alla civilrättsliga gebiet.

Stig Strömholm