»Vittnesjäven» i RB 36: 3

 

Enligt äldre rättegångsbalken (17 kap. 7 §) fick ej de vittna »som i den skyldskap eller det svågerlag med endera av sakägarne äro, som i det 13 kap. 1 § om jäv emot domaren sagt är . . ., och vare lag samma, där allenast trolovning skedd är». Sistnämnda lagrum avsåg (bortsett från ett par ej längre aktuella fall) släktskap och svågerlag enligt b)—g) nedan; a) nedan var underförstått:
    a) makar, även frånskilda;
    b) släktingar i rätt upp- och nedstigande led samt syskon;
    c) ett syskon och ett annat syskons avkomling;
    d) svågerlag i rätt upp- och nedstigande led;
    e) syskonbarn (kusiner);
    f) svågerlag å sidan (svåger, svägerska m. fl.);
    g) trolovade.
    Domarejäven har i sak oförändrade överförts till RB 4: 13 punkt 2, varvid adoptivförhållande uttryckligen tillagts. »Vittnesjäven» har däremot begränsats så att fallen c) och e) helt bortfallit och fallet f) erhållit mindre omfattning. »Vittnesjäven», vilka är identiska med jäven enligt RB 4: 12, har skisserats i följande schema, vilket avfattats med tanke på de vanligast förekommande fallen. Om man vill fullständiga schemat för att erhålla domarjäven enligt RB 4: 13 punkt 2, skall c)- och e)-fallen tilläggas samt svågerjäven utökas att omfatta även maken (förutvarande maken) till domarens syskons avkomling samt avkomling till domarens makes (förutvarande makes) syskon.

 

»Vittnesjäven» i RB 36: 3 361Anmärkningar till schemat (Jfr Kallenberg, Svensk Civilprocessrätt I s. 256 ff):
    1. Markeringen för gifta personer avser även makar i upplösta äktenskap. Vid enbart trolovning omfattar »jävet» blott parten i relation till hans trolovade.
    2. Hel- och halvsläkt är likställda i alla led (jfr äldre GB 2: 9).
    3. Barn utom äktenskap är i släktskapshänseende helt likställda med barn i äktenskap. »Jäv» förefinnes även vid »äkta» svågerlag (grundat genom giftermål) i rätt upp- och nedstigande linje (t. ex. parten i relation till sin u. ä. dotters make) och »äkta» svågerlag å sidan (parten i relation till en utomäktenskaplig systers make). Tilläggas bör, att det av Kallenberg ib. s. 260 not 16 in fine omnämnda fallet icke kan innefatta »jäv».
    4. Adoptivförhållande, som ej hävts, räknas i alla led lika med släktskap (med åtföljande svågerlag) under förutsättning att det tillkommit efter 1958 års utgång eller, beträffande äldre förhållande, förklaring meddelats enligt lagen den 12 december 1958 om ändring i föräldrabalken. Om sådan förklaring ej meddelats ifråga om äldre bestående adoptivförhållande, omfattar »jävet» i släktskapshänseende endast adoptanten och adoptivbarnetsamt dess bröstarvingar; »svågerlagsjäv» i nedstigande linje föreligger väl också. — Fosterbarn kan ej jämställas med adoptivbarn.
    5. I äldre GB 2: 4 och 2: 7 likställdes styvfaders-, styvmoders- och styvbarnsförhållanden med svågerlag, varvid nämndes relationerna man contra styvmoder samt avliden farfaders eller morfaders andra hustru ävensom relationerna man contra styvdotter, styvsons dotter eller styvdotters dotter »och så vidare» (mutatis mutandis kvinna contra manlig kontrahent). »Jäv» torde fortfarande föreligga i dessa relationer. Med beaktande av att svågerlag är förhållandet mellan ena maken och någon av andre makens släktrefinnes däremot ej »jäv» i 2:a svågerlaget, t. ex. gentemot maken till partens styvdotter eller styvmodern till partens make.

Elis Dahlin