Den femtonde nordiska studentjuriststämman ägde 1966 rum i Uppsala med omnejd under tiden d. 16—25 juni. Stämmodeltagarna, tolv studenter samt föreläsare från varje nordiskt land med någon övervikt för värdlandet, hälsades välkomna till Uppsala av universitetets prorector, prof. Axel Nannfeldtoch till Juridicum av dess dekanus, prof. Åke Malmström. Prof. Per Stjernquist från Lund höll därefter ett rättssociologiskt inledningsföredrag över temat hur rättsliga former används i det sociala livet. Han gav därvid en översikt över olika författares syn på frågan huruvida samhället upprätthålles av lagregler eller om gruppen följer inneboende sociala normer som i och för sig kan överensstämma med de legala. Vidare berörde han en tysk undersökning över de stora intresseorganisationernas normer som gav vid handen att ett system med svartlistning fungerade bättre än straffsanktionering. — Före kvällens invigningsfest bjöd Uppsala universitet på cocktail och körsång i Linnéträdgården.
Fredagen d. 17 juni behandlade docent Zacharias Sundström från Helsingfors den internationella privaträttens korrektionsmoment i sin föreläsning med utgångspunkt från rättsfallet om Hasselbladhs skinkor (NJA 1956 s. 49). Riktigheten av korrektionsnormen, att vid tillämpningen av lex causae, svensk lag, taga viss hänsyn till den andra partens hemlands lag, engelsk rätt, beträffande reklamationsfristens längd var synnerligen omtvistad bland debattörerna. Därefter begav sig de nordiska delegaterna till Stockholm för studiebesök av Stadshuset, Stockholms rådhusrätt och Moderna museet. Värd vid lunchen i Rådhuskällaren var borgmästare Yngve Kristensson. Kvällen avslutades med middag på Hässelby slott, för vilken Stockholms stad stod såsom värd.
Professorerna Edward Andersson, Helsingfors, och Leif Mutén, Uppsala, talade på lördagen om beskattning av värdestegring med speciell inriktning på aktier och jord. Vid en jämförelse mellan de nordiska ländernas beskattningssystem ansågs inte något ha absoluta fördelar framför ett annat utan la-
garnas skilda utseende vara beroende av hur man vid sekelskiftet definierat inkomstskattebegreppet. Eftermiddagen inleddes med bussrundtur och visning av Uppsala med omgivningar i stadens regi och under prof. Malmströms ledning varefter deltagarnas sportliga aktivitet prövades vid Ulva kvarn. — Söndagen var helt anslagen åt bad i Sigtuna.
På måndagens program stod en föreläsning av prof. Carsten Smith från Oslo över ämnet »Några huvudpunkter och reformproblem i garantirätten». Han uppehöll sig därvid bl. a. vid institutet bankgaranti, en i svensk lagstiftning ännu ej upptagen rättsfigur, och huruvida bankgarantin borde specialregleras eller underställas de allmänna avtalsreglerna. Delegaterna begav sig därefter med båt till utflyktsmålet Skokloster.
Påföljande dag besökte stämmodeltagarna Sveriges radio, som även bjöd på lunch samt upplät en studio för diskussion om vissa radiolagar. Inledare var prof. Svante Bergström, Uppsala, och justitiekansler Sten Rudholm. Före kvällens föreställning av Mozarts Enleveringen ur seraljen på Drottningholmsteatern förevisade justitierådet Yngve Söderlund Högsta domstolen.
Efter ett studiebesök på aktiebolaget Pharmacia föreläste på onsdagen prof. Ármann Snævarr från Reykjavik över ämnet »Utvecklingslinjer i isländsk rätt», varvid han belyste frågan varför den isländska statistiken uppvisar så hög procent utomäktenskapliga barn och så låg skilsmässofrekvens och det eventuella sambandet häremellan. Han påminde dock om att legitimering och adoption i Island ej förändrade ett barns ursprungliga beteckning som utomäktenskapligt i statistiskt hänseende. På kvällen vidtog en intensiv debatt om huruvida straffrätten präglas av social orättvisa. Panel utgjordes av professorerna Torstein Eckhoff, Oslo, och Alvar Nelson, Uppsala, vilka i stort var ense om att olikheter i straffmätningen föreligger mellan olika brottstyper, att viss typ av brott begås företrädesvis av människor tillhörande viss socialgrupp samt att den typ av brott som begås av människor tillhörande en lägre socialgrupp bestraffas hårdare.
Bankdirektör Sven Bläckberg vid Svenska Handelsbanken öppnade torsdagens diskussion över temat: Ekonomi eller juridik? Nyare aspekter i kreditförsörjningsproblematiken. Han framhöll att ekonomiska och juridiska aspekter sammanstrålar i bankernas kreditgivningsnormer och att utbyggnaden av den juridisk-tekniska utrustningen för kreditgivningen — med oförändrad banklagstiftning — har haft som riktpunkt att effektivisera kreditunderlagen. Handelsbanken inbjöd därefter till lunch på Skarholmen. På eftermiddagen belystes den nordiska konkurrenslagstiftningen av prof. W. E. von Eyben, Köpenhamn. En tvistefråga vid debatten var åtalsrätten; motverkan mot chikanösa angivelser till åtal ansågs från svenskt håll inte utgöra ett tillräckligt starkt skäl för att, som i dansk lagstiftning, begränsa åtalsrätten till intresseorganisationerna.
Stämmans sista föreläsning hölls på midsommarafton av prof. Ole Lando från Köpenhamn om komparativ rätt som ämne för forskning och undervisning. Han betonade den komparativa rättens betydelse för bl. a. lagstiftningen, utvecklingsländerna, de internationella organisationerna; undervisningen borde omfatta rättsstrukturen (institutionerna, rättssystematiken) den metodiska inställningen till juridiken, rättskällornas hierarki och rättens politiska ideologi. — Stämmans högtidliga avslutning ägde därefter rum med bankett på Uppsala slott. Sedan stämmans arrangörer och deltagare avtackats, inviterade Köpenhamnstudenterna ländernas juridiska föreningar till den sex-
tonde nordiska studentjuriststämman 1968. Det givande nordiska samarbetet fortsatte planenligt t. o. m. midsommardagens lunch, serverad på Flustret, varefter stämmodeltagarna, vetenskapligt berikade, återvände till sina hemorter.
A. K.-B.